PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen
Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se
Jordbruksministern tar ett steg i rätt riktning med sitt uttalande om gårdsförsäljning, säger Anna Tenje (m)
- Eskil Erlandssons uttalande om att vingårdar i Sverige kan bli filialer till Systembolaget och då sälja vin till turister är ett steg i rätt riktning. Det skulle vara positivt för landsbygdens utveckling och de gröna näringarna med exempelvis lokala och småskaliga öl- och vinproducenter som kan sälja sina varor direkt på gården.
Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, apropå jordbruksminister Eskil Erlandssons uttalande till TT imorse i gårdsförsäljningsfrågan.
- Jag har under mandatperioden motionerat om att just tillåta gårdsförsäljning och att verka för en levande landsbygd. Småskalig och närproducerad produktion av livsmedel behöver värnas. Gårdsförsäljning skulle vara positivt för arbetstillfällen på landsbygden och för den lokala turismen. De gröna näringarna, utvecklingen av närproducerade livsmedel och arbetet för en levande landsbygd skulle gynnas genom att gårdsförsäljning tillåts.
- Ett närliggande problem för att landsbygden ska kunna locka till sig unga människor är att god service finns i samhällena – med livsmedelsaffärer, skola, bensinmack, post och systembolag. Tyvärr har Systembolagets etableringspolitik bidragit till utarmning av mindre orter på landsbygden. Systembolagsombuden på landsbygden har lång erfarenhet av att hantera alkoholhaltiga drycker och de borde få utöka sin service med ett litet lager med de populäraste varorna. Sådana ”mini-systembolag” skulle kunna bidra till en levande landsbygd.
För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se
Jag heter Anna Tenje och har för avsikt att yttra mina politiska samt allmänna tankar och reflektioner på denna blogg. Jag är liberal och tror på marknaden. Jag slåss för låg skatt, minskad politikermakt, human invandrarpolitik och för att förbättra förutsättningarna för företag så att de kan växa och utvecklas.
28 oktober 2009
Jag besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby imorgon
PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen
Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se
Anna Tenje (m) besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby imorgon för att samtala om yrkesutbildningar och följa upp sin motion om yrkeshögskola i Ljungby.
Yrkesutbildningar av hög kvalitet är väldigt viktiga för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Det ska bli väldigt intressant att se hur Idé & Resurscentrum i Ljungby arbetar med yrkesutbildningar och hur detta kopplas samman både med näringslivets behov av kompetent arbetskraft och ungas utbildning och deras möjligheter till jobb. Inom ett par år kommer många kvalificerade industriarbetare att pensioneras, samtidigt som många unga står utanför arbetsmarknaden. När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka - vi har inte råd med en kompetensförlust. I detta sammanhang är yrkesutbildningar ett starkt verktyg för både ungdomarna och företagen.
Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att hon imorgon, fredag den 29/10, besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby. Anna Tenje har nyligen under riksdagens motionsperiod lämnat in en motion om att inrätta en renodlad yrkeshögskola i just Ljungby.
Regeringen har tidigare beslutat att höja kvaliteten och statusen samt öka antalet platser på den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Alla yrkesutbildningar ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv, lärare och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.
En renodlad yrkeshögskola bör inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb. Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallands län samt norra Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera.
Plats: Idé & Resurscentrum i Ljungby, Plan 2 på Garvaren, Ljungby
Tid: Fredag 29/10 kl 13.30
För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se
Moderaterna i Riksdagen
Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se
Anna Tenje (m) besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby imorgon för att samtala om yrkesutbildningar och följa upp sin motion om yrkeshögskola i Ljungby.
Yrkesutbildningar av hög kvalitet är väldigt viktiga för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Det ska bli väldigt intressant att se hur Idé & Resurscentrum i Ljungby arbetar med yrkesutbildningar och hur detta kopplas samman både med näringslivets behov av kompetent arbetskraft och ungas utbildning och deras möjligheter till jobb. Inom ett par år kommer många kvalificerade industriarbetare att pensioneras, samtidigt som många unga står utanför arbetsmarknaden. När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka - vi har inte råd med en kompetensförlust. I detta sammanhang är yrkesutbildningar ett starkt verktyg för både ungdomarna och företagen.
Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att hon imorgon, fredag den 29/10, besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby. Anna Tenje har nyligen under riksdagens motionsperiod lämnat in en motion om att inrätta en renodlad yrkeshögskola i just Ljungby.
Regeringen har tidigare beslutat att höja kvaliteten och statusen samt öka antalet platser på den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Alla yrkesutbildningar ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv, lärare och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.
En renodlad yrkeshögskola bör inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb. Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallands län samt norra Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera.
Plats: Idé & Resurscentrum i Ljungby, Plan 2 på Garvaren, Ljungby
Tid: Fredag 29/10 kl 13.30
För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se
14 oktober 2009
Vargen vandrar åter i de småländska skogarna
Vargen som var ute på prommenad för ett tag sedan är uppenbarligen tillbaka i Kronobergs län igen. Natten till tisdagen revs tre får i Eneryda. Man har även sett vargen springa mellan husen mitt i samhället. Detta handlar antagligen om en ungvarg som är ute och letar efter ett eget revir. Något som är alltmer vanligt i takt med att antalet vargar i Sverige har ökat så mycket den senaste tiden.
Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. I småland har vi ju inte stött på detta i någon större utsträckning tidigare men kanske något som vi får anledning att diskutera betydligt mer flitigt i framtiden.
Förra året skrev jag en motion i riksdagen om att vi borde börja jaga varg för att också ha en ansvarsfull förvaltning av den svenska vargstammen. Jag vill gärna ha varg men jag vill att stammen skall ligga på en rimlig nivå. Detta är viktigt inte minst utifrån det perspektivet att samhället, de männiksor som lever i vargområden, ska kunna acceptera vargstammen. Gör de inte det kommer vi bara att se tjuvjakt och förbannade männiksor.
Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.
Vargen som nu är och hälsar på i Småland verkar inte det minsta rädd för männiksor något som i sig är problematiskt. De hade ju bokstavligen fått jaga ut vargen ur Eneryda mitt på blanka dagen. I de länder där man bedriver jakt på varg har man sett en positiv utveckling i relationen mellan människa och varg och varg och hund. I de länder där man tillåter jakt på varg blir också vargen skygg gentemot människor och hundar och problem som de vi nu har uppstår sällan.
Historien om den småländska vargen kommer antagligen bara att sluta på ett sätt. Länsstyrelsen kommer att bevilja att en jägare skjuter den. Om vargen varit skygg och inte närmat sig bebyggelse, tamboskap och människor skulle detta inte inträffat.
Så för vargens skull anser jag därför att vi borde tillåta jakt på varg.
Nedan finner ni min motion i sin helhet:
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förvaltningen av den svenska vargstammen i syfte att göra den mer ansvarsfull.
Motivering
Under många år har vi sett en stadig ökning av den svenska rovdjurstammen. Detta gäller även den svenska vargstammen. Preliminära siffror från inventeringar visar att vargstammen passerat målet med 200 vargar i Sverige. Riksdag och regering tog beslutet om 200 vargar eller 20 föryngringar. Rovdjursutredningen är avlämnad och regeringen kommer inom en snar framtid att presentera sin rovdjursproposition där nya mål kommer att specificeras. Förslaget från rovdjursutredaren är att vi skall ligga kvar på samma nivå i ytterligare tre år och därefter utvärdera ännu en gång. Men för att bibehålla nivån på antalet vargar måste vi vidta åtgärder.
Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. För jägarna innebär detta givetvis att det finns fler vargar på markerna. Det leder i sin tur till att älgarna blir färre, oron större och att fler hundar och andra tamdjur skadas eller i värsta fall dödas. I en del områden har lösarbetande hundjakt varit i stort sett uteslutet de senaste åren.
Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.
Jag tror även att det är nödvändigt att vi har en betydligt mer regional förvaltning av rovdjuren. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden. Samtidigt som vi slår fast att vi vill ha en livskraftig vargstam i Sverige måste vi ta hänsyn till de människor som faktiskt delar vargens territorium. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.
Stockholm den 7 oktober 2008
Anna Tenje (m)
Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. I småland har vi ju inte stött på detta i någon större utsträckning tidigare men kanske något som vi får anledning att diskutera betydligt mer flitigt i framtiden.
Förra året skrev jag en motion i riksdagen om att vi borde börja jaga varg för att också ha en ansvarsfull förvaltning av den svenska vargstammen. Jag vill gärna ha varg men jag vill att stammen skall ligga på en rimlig nivå. Detta är viktigt inte minst utifrån det perspektivet att samhället, de männiksor som lever i vargområden, ska kunna acceptera vargstammen. Gör de inte det kommer vi bara att se tjuvjakt och förbannade männiksor.
Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.
Vargen som nu är och hälsar på i Småland verkar inte det minsta rädd för männiksor något som i sig är problematiskt. De hade ju bokstavligen fått jaga ut vargen ur Eneryda mitt på blanka dagen. I de länder där man bedriver jakt på varg har man sett en positiv utveckling i relationen mellan människa och varg och varg och hund. I de länder där man tillåter jakt på varg blir också vargen skygg gentemot människor och hundar och problem som de vi nu har uppstår sällan.
Historien om den småländska vargen kommer antagligen bara att sluta på ett sätt. Länsstyrelsen kommer att bevilja att en jägare skjuter den. Om vargen varit skygg och inte närmat sig bebyggelse, tamboskap och människor skulle detta inte inträffat.
Så för vargens skull anser jag därför att vi borde tillåta jakt på varg.
Nedan finner ni min motion i sin helhet:
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förvaltningen av den svenska vargstammen i syfte att göra den mer ansvarsfull.
Motivering
Under många år har vi sett en stadig ökning av den svenska rovdjurstammen. Detta gäller även den svenska vargstammen. Preliminära siffror från inventeringar visar att vargstammen passerat målet med 200 vargar i Sverige. Riksdag och regering tog beslutet om 200 vargar eller 20 föryngringar. Rovdjursutredningen är avlämnad och regeringen kommer inom en snar framtid att presentera sin rovdjursproposition där nya mål kommer att specificeras. Förslaget från rovdjursutredaren är att vi skall ligga kvar på samma nivå i ytterligare tre år och därefter utvärdera ännu en gång. Men för att bibehålla nivån på antalet vargar måste vi vidta åtgärder.
Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. För jägarna innebär detta givetvis att det finns fler vargar på markerna. Det leder i sin tur till att älgarna blir färre, oron större och att fler hundar och andra tamdjur skadas eller i värsta fall dödas. I en del områden har lösarbetande hundjakt varit i stort sett uteslutet de senaste åren.
Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.
Jag tror även att det är nödvändigt att vi har en betydligt mer regional förvaltning av rovdjuren. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden. Samtidigt som vi slår fast att vi vill ha en livskraftig vargstam i Sverige måste vi ta hänsyn till de människor som faktiskt delar vargens territorium. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.
Stockholm den 7 oktober 2008
Anna Tenje (m)
06 oktober 2009
S, V och MP lånar till arbetslöshet och skattar bort jobb
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har nu presenterat sina budgetförslag för år 2010. De presenterar skattehöjningar samt avgifts- och bidragsförändringar inom en mängd olika områden. Sammanfattningsvis kan man säga att de rödgröna lånar till högre arbetslöshet och skattar bort jobb. Det är återigen bidragslinjen som gäller istället för arbetslinjen.
Det blir färre jobb med S, V och MP. Oppositionens sammantagna försvagningar av arbetslinjen samt skattehöjningar för låg- och medelinkomsttagare och företag leder till att cirka 40 000 jobb försvinner på kort sikt. De är djupt oansvarligt då de försvagar de offentliga finanserna och ökar arbetslösheten ytterligare. Eftersom de inte tar med effekterna av detta i sina beräkningar blir deras budgetar i praktiken underfinansierade med 10-15 miljarder kronor. Vänsteroppositionen lånar till arbetslöshet. På längre sikt blir effekterna än mer dramatiska. En sämre fungerande ekonomi med oppositionens förslag riskerar att leda till cirka 100 000 i lägre sysselsättning.
Oppositionen som helhet vill införa en särskild LO-skatt som innebär att låg- och normalinkomsttagare kommer att få betala mer i skatt. För ett vårdbiträde innebär (s)-förslagen en sammantagen skattehöjning på 11 000 kr under nästa mandatperiod. Med Vänsterpartiets förslag kommer skattehöjningen att bli närmare 70 000 kronor.
Trots en hög ungdomsarbetslöshet kommer det att bli mycket dyrare att anställa ungdomar när de rödgröna tar bort halveringen av socialförsäkringsavgiften. Dessutom vill Socialdemokraterna försämra förutsättningarna för entreprenörskap och företagande genom återinförd förmögenhetsskatt. Det är ingen långsiktig politik som inger förtroende.
Man kan konstatera att oppositionens politik leder till lägre disponibla inkomster, högre kostnader och mindre marginaler för merparten av Sveriges befolkning, företag, kommuner och landsting. De så kallade satsningarna på kommunerna är en sanning med modifikation med tanke på att de inte räknat med andra minskade intäkter eller höjda avgifter för kommunernas del som de nu vill införa.
Skuggbudgeterna visar tydligt att (s) nu girar till vänster med krav på omfattande skattehöjningar för vanligt folk och en nedmontering av arbetslinjen. S, V och MP är fortfarande förvånansvärt oense. Mer än 1 år före valet 2005 var borgerligheten ense om det mesta i Bankeryd. S, V och MP har inte ens lyckats enas kring 10 punkter. Oppositionen saknar en sammanhållen jobbpolitik men är eniga om att välja bidragslinjen framför arbetslinjen. Det ska löna sig mindre att arbeta och mer att inte göra det.
Anna Tenje (m)
riksdagsledamot Kronoberg
Det blir färre jobb med S, V och MP. Oppositionens sammantagna försvagningar av arbetslinjen samt skattehöjningar för låg- och medelinkomsttagare och företag leder till att cirka 40 000 jobb försvinner på kort sikt. De är djupt oansvarligt då de försvagar de offentliga finanserna och ökar arbetslösheten ytterligare. Eftersom de inte tar med effekterna av detta i sina beräkningar blir deras budgetar i praktiken underfinansierade med 10-15 miljarder kronor. Vänsteroppositionen lånar till arbetslöshet. På längre sikt blir effekterna än mer dramatiska. En sämre fungerande ekonomi med oppositionens förslag riskerar att leda till cirka 100 000 i lägre sysselsättning.
Oppositionen som helhet vill införa en särskild LO-skatt som innebär att låg- och normalinkomsttagare kommer att få betala mer i skatt. För ett vårdbiträde innebär (s)-förslagen en sammantagen skattehöjning på 11 000 kr under nästa mandatperiod. Med Vänsterpartiets förslag kommer skattehöjningen att bli närmare 70 000 kronor.
Trots en hög ungdomsarbetslöshet kommer det att bli mycket dyrare att anställa ungdomar när de rödgröna tar bort halveringen av socialförsäkringsavgiften. Dessutom vill Socialdemokraterna försämra förutsättningarna för entreprenörskap och företagande genom återinförd förmögenhetsskatt. Det är ingen långsiktig politik som inger förtroende.
Man kan konstatera att oppositionens politik leder till lägre disponibla inkomster, högre kostnader och mindre marginaler för merparten av Sveriges befolkning, företag, kommuner och landsting. De så kallade satsningarna på kommunerna är en sanning med modifikation med tanke på att de inte räknat med andra minskade intäkter eller höjda avgifter för kommunernas del som de nu vill införa.
Skuggbudgeterna visar tydligt att (s) nu girar till vänster med krav på omfattande skattehöjningar för vanligt folk och en nedmontering av arbetslinjen. S, V och MP är fortfarande förvånansvärt oense. Mer än 1 år före valet 2005 var borgerligheten ense om det mesta i Bankeryd. S, V och MP har inte ens lyckats enas kring 10 punkter. Oppositionen saknar en sammanhållen jobbpolitik men är eniga om att välja bidragslinjen framför arbetslinjen. Det ska löna sig mindre att arbeta och mer att inte göra det.
Anna Tenje (m)
riksdagsledamot Kronoberg
Pressinbjudan- Hindra Mackdöden!
Pressinbjudan
2009 10 07
Anna Tenje (M), riksdagsledamot Kronobergs län
070-572 3900
Jan R Andersson (M), riksdagsledamot Kalmar län
070-248 9099 / www.moderat.se/jan_r_andersson
Hindra mackdöden!
Plats: Börjes Tankcenter, Järnvägsg. 18, Åseda
Tid: Onsdag 7 oktober 2009, klockan 10:00-10.45
Allt oftare när man färdas på den småländska landsbygden och passerar genom småorter möts man av nedlagda bensinmackar. Den så kallade mackdöden har drabbat den småländska glesbygden mycket hårt allt sedan pumplagen infördes.
- I både Kronobergs och Kalmar län har det plötsligt blivit väldigt långt till bränsle sedan macken slog igen. Och eftersom den oftast var sista samlingspunkten i byn, där all återstående samhällsservice funnits centrerad, har mackdöden inneburit ett hårt slag för vår landsbygd säger Anna Tenje (M), riksdagsledamot för Kronobergs län.
- I tider då mackdöden härjar som värst går Börjes Tankcenter emot strömmen och återupprättar pumpar på orter som blivit utan mack. Vi är i Åseda idag för att få reda på hur man resonerar kring detta och välkomnar att företag vågar satsa på landsbygden, berättar Jan R Andersson (M), riksdagsledamot för Kalmar län.
- Resultatet av dagens besök tar vi med oss till Stockholm och riksdagsarbetet, där vi redan slagit ett slag för landsbygdens mackar genom att skriva en motion om att hindra mackdöden genom att avskaffa pumplagen. Motionen har vi dessutom med oss idag, avslutar Tenje och Andersson.
Media hälsas välkomna!
2009 10 07
Anna Tenje (M), riksdagsledamot Kronobergs län
070-572 3900
Jan R Andersson (M), riksdagsledamot Kalmar län
070-248 9099 / www.moderat.se/jan_r_andersson
Hindra mackdöden!
Plats: Börjes Tankcenter, Järnvägsg. 18, Åseda
Tid: Onsdag 7 oktober 2009, klockan 10:00-10.45
Allt oftare när man färdas på den småländska landsbygden och passerar genom småorter möts man av nedlagda bensinmackar. Den så kallade mackdöden har drabbat den småländska glesbygden mycket hårt allt sedan pumplagen infördes.
- I både Kronobergs och Kalmar län har det plötsligt blivit väldigt långt till bränsle sedan macken slog igen. Och eftersom den oftast var sista samlingspunkten i byn, där all återstående samhällsservice funnits centrerad, har mackdöden inneburit ett hårt slag för vår landsbygd säger Anna Tenje (M), riksdagsledamot för Kronobergs län.
- I tider då mackdöden härjar som värst går Börjes Tankcenter emot strömmen och återupprättar pumpar på orter som blivit utan mack. Vi är i Åseda idag för att få reda på hur man resonerar kring detta och välkomnar att företag vågar satsa på landsbygden, berättar Jan R Andersson (M), riksdagsledamot för Kalmar län.
- Resultatet av dagens besök tar vi med oss till Stockholm och riksdagsarbetet, där vi redan slagit ett slag för landsbygdens mackar genom att skriva en motion om att hindra mackdöden genom att avskaffa pumplagen. Motionen har vi dessutom med oss idag, avslutar Tenje och Andersson.
Media hälsas välkomna!
Förenkla hanteringen av vildsvinskött
Jag har precis lämnat in en motion om att förenkla regerlverket kring hantering av vildsvinskött. Det är idag nästan krångligare för jägaren att ta hand om vildsvinsköttet än att skjuta själva grisen, och det säger inte lite om hur krångligt det kan vara. Jag anser att det är mycket viktigt att vi får bukt med de stora vildsvinspopulationen som ställer till med stora problem inte minst i trafiken. Regeringen har gjort det enklare att jaga vildsvin men vi måste även förändra och förenkla hanteringen av vildsvinsköttet. Jag anser att jägaren skall ha möjlighet att leverera vildsvin direkt till konsument samt till butiker efter det att köttet har genomgått provtagning för trikiner samt en viltundersökning av utbildad jägare.
SR Kronoberg uppmärksammade motionen igår...
Nedan finner ni motionen i sin helhet:
Motion – Förbättra jägarens villkor för försäljning av produkter av vildsvin
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen att möjliggöra för jägare att sälja vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsument utan krav på besiktning i vilthanteringsanläggning.
Bakgrund
Ingen har väl kunnat undgå att lägga märke till att den svenska vildsvinstammen har ökat explosionsartat de senaste åren. Vildsvinen ökar i antal, konflikterna med de bökande djuren likaså. Trots en avskjutning på ca 25 000 djur per år ökar antalet snabbt. Varken jägare eller lantbrukare hinner helt enkelt att skjuta av dem i samma takt som nya kultingar föds.
Vildsvinsrelaterade skador begränsas inte till att de äter och bökar sönder naturen. De springer också ut i trafiken och orsakar trafikolyckor. Vid sekelskiftet var det något hundratal, 2006 passerades tusentalet olyckor och i år beräknas det bli mer än femtonhundra olyckor. På bara ett par år har trafikolyckorna med vildsvin ökat med mer än 50%, något som inte är acceptabelt. I några län är vildsvinsolyckorna till och med fler än trafikolyckorna med älg.
Regeringen ändrade i december 2008 jaktförordningen för att underlätta jakten på vildsvin. Detta är i grunden mycket bra men fler insatser förutom att underlätta själva jakten behövs. Vi behöver även förenkla proceduren att ta hand om vildsvinsköttet när väl grisen är skjuten.
Reglerna för hanteringen av vildsvinskött är både många och kräver en hel del av jägaren. Risken är att det helt enkelt blir för komplicerat att syssla med vildsvinsjakt och att jägaren blir avskräckt. Inte nog med att det är svårt att skjuta vildsvin, jägaren måste genomgå än ännu svårare procedur innan köttet ligger på tallriken. Jag anser helt enkelt att vi måste göra det lättare för jägare att tillgodogöra sig samt att sälja vildsvin och vildsvinskött.
Gällande bestämmelser
För att kött av vilt ska kunna avsättas på hela EU-marknaden måste det ha hanterats i så kallade vilthanteringsanläggningar, det vill säga slakterier för vilt som har godkänts av Livsmedelsverket. Jägaren ska leverera viltet oflått respektive oplockat till anläggningen, men inälvorna får vara urtagna. Efter avhudning respektive plockning ska köttet besiktigas av officiella veterinärer som är anställda av Livsmedelsverket. Vildsvin ska dessutom undersökas med avseende på förekomst av trikiner.
Innan viltet levereras till vilthanteringsanläggningen ska det undersökas av utbildade personer. Det är jägare som har genomgått en särskild utbildning som har tagits fram av branschen och godkänts av Livsmedelsverket. När viltet levereras till vilthanteringsanläggningen ska det åtföljas av en särskild blankett, Intyg och underrättelse.
Vildsvin kan som sagt vara bärare av trikiner och ska enligt gällande lagstiftning därför alltid passera en vilthanteringsanläggning, utom i de fall köttet enbart konsumeras i jägarens eget privata hushåll. Om köttet ska konsumeras i det egna hushållet rekommenderar Livsmedelsverket att prov tas och undersöks för förekomst av trikiner.
Möjliggör direktleverans även av vildsvinskött
Jägare kan i vissa fall leverera vilt och kött av vilt direkt till konsumenter samt till butiker och restauranger utan att det har undersökts av veterinär. Detta gäller dock inte vildsvin vilket jag anser att vi bör ändra på. Det måste bli enklare och mer fördelaktigt för jägaren att ge bort eller sälja vildsvinskött.
Jag anser att jägaren skall ha möjlighet att leverera vildsvin direkt till konsument samt till butiker efter det att köttet har genomgått provtagning för trikiner samt en viltundersökning av utbildad jägare. När viltet levereras till kund ska det åtföljas av intyg på att köttet är fritt från trikiner och genomgått en viltundersökning av utbildad och certifierad jägare.
Certifiering och utbildning av jägare för att kunna ta trikinprover samt göra en kvalitetssäkrad bedömning av viltet skulle kunna ingå i den utbildning som redan finns för viltundersökning.
Det övergripande syftet är att minska skadorna på skog, jordbruk & olyckor i trafiken samtidigt som vildsvin måste ses som en värdefull viltresurs. Ur miljösynpunkt är viltkött ett mycket bra alternativ. Det är både närproducerat och ekologiskt. Vi bör därför uppmuntra att fler både skjuter och äter vildsvin, att möjliggöra för jägare att sälja vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsument kan vara ett sätt.
SR Kronoberg uppmärksammade motionen igår...
Nedan finner ni motionen i sin helhet:
Motion – Förbättra jägarens villkor för försäljning av produkter av vildsvin
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen att möjliggöra för jägare att sälja vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsument utan krav på besiktning i vilthanteringsanläggning.
Bakgrund
Ingen har väl kunnat undgå att lägga märke till att den svenska vildsvinstammen har ökat explosionsartat de senaste åren. Vildsvinen ökar i antal, konflikterna med de bökande djuren likaså. Trots en avskjutning på ca 25 000 djur per år ökar antalet snabbt. Varken jägare eller lantbrukare hinner helt enkelt att skjuta av dem i samma takt som nya kultingar föds.
Vildsvinsrelaterade skador begränsas inte till att de äter och bökar sönder naturen. De springer också ut i trafiken och orsakar trafikolyckor. Vid sekelskiftet var det något hundratal, 2006 passerades tusentalet olyckor och i år beräknas det bli mer än femtonhundra olyckor. På bara ett par år har trafikolyckorna med vildsvin ökat med mer än 50%, något som inte är acceptabelt. I några län är vildsvinsolyckorna till och med fler än trafikolyckorna med älg.
Regeringen ändrade i december 2008 jaktförordningen för att underlätta jakten på vildsvin. Detta är i grunden mycket bra men fler insatser förutom att underlätta själva jakten behövs. Vi behöver även förenkla proceduren att ta hand om vildsvinsköttet när väl grisen är skjuten.
Reglerna för hanteringen av vildsvinskött är både många och kräver en hel del av jägaren. Risken är att det helt enkelt blir för komplicerat att syssla med vildsvinsjakt och att jägaren blir avskräckt. Inte nog med att det är svårt att skjuta vildsvin, jägaren måste genomgå än ännu svårare procedur innan köttet ligger på tallriken. Jag anser helt enkelt att vi måste göra det lättare för jägare att tillgodogöra sig samt att sälja vildsvin och vildsvinskött.
Gällande bestämmelser
För att kött av vilt ska kunna avsättas på hela EU-marknaden måste det ha hanterats i så kallade vilthanteringsanläggningar, det vill säga slakterier för vilt som har godkänts av Livsmedelsverket. Jägaren ska leverera viltet oflått respektive oplockat till anläggningen, men inälvorna får vara urtagna. Efter avhudning respektive plockning ska köttet besiktigas av officiella veterinärer som är anställda av Livsmedelsverket. Vildsvin ska dessutom undersökas med avseende på förekomst av trikiner.
Innan viltet levereras till vilthanteringsanläggningen ska det undersökas av utbildade personer. Det är jägare som har genomgått en särskild utbildning som har tagits fram av branschen och godkänts av Livsmedelsverket. När viltet levereras till vilthanteringsanläggningen ska det åtföljas av en särskild blankett, Intyg och underrättelse.
Vildsvin kan som sagt vara bärare av trikiner och ska enligt gällande lagstiftning därför alltid passera en vilthanteringsanläggning, utom i de fall köttet enbart konsumeras i jägarens eget privata hushåll. Om köttet ska konsumeras i det egna hushållet rekommenderar Livsmedelsverket att prov tas och undersöks för förekomst av trikiner.
Möjliggör direktleverans även av vildsvinskött
Jägare kan i vissa fall leverera vilt och kött av vilt direkt till konsumenter samt till butiker och restauranger utan att det har undersökts av veterinär. Detta gäller dock inte vildsvin vilket jag anser att vi bör ändra på. Det måste bli enklare och mer fördelaktigt för jägaren att ge bort eller sälja vildsvinskött.
Jag anser att jägaren skall ha möjlighet att leverera vildsvin direkt till konsument samt till butiker efter det att köttet har genomgått provtagning för trikiner samt en viltundersökning av utbildad jägare. När viltet levereras till kund ska det åtföljas av intyg på att köttet är fritt från trikiner och genomgått en viltundersökning av utbildad och certifierad jägare.
Certifiering och utbildning av jägare för att kunna ta trikinprover samt göra en kvalitetssäkrad bedömning av viltet skulle kunna ingå i den utbildning som redan finns för viltundersökning.
Det övergripande syftet är att minska skadorna på skog, jordbruk & olyckor i trafiken samtidigt som vildsvin måste ses som en värdefull viltresurs. Ur miljösynpunkt är viltkött ett mycket bra alternativ. Det är både närproducerat och ekologiskt. Vi bör därför uppmuntra att fler både skjuter och äter vildsvin, att möjliggöra för jägare att sälja vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsument kan vara ett sätt.
03 oktober 2009
Kan jag vara privat på bloggen eller facebook?
Smålandsposten tar upp en intressant fråga som jag funderat på många gånger. Kan vi som politiker vara privata på bloggen eller på facebook? Mitt svar på frågan är både JA och NEJ, samt att det beror på helt och hållet på vilket sätt. Sedan är det helt och hållet upp till mig själv hur jag vill att jag själv ska framstå. Jag måste ju alltid vara beredd på att granskas av media och andra så det gäller ju att tänka mer än en gång innan man på automatik går med i en ny facebook grupp eller publicerar en bild från helgens fest.
Jag har ju på något sätt valt att vara både politikern Anna Tenje och mamman Anna Tenje på min blogg och på facebook också för den delen. Jag vill med denna profil dels visa läsare att jag är en vanlig människa med en ganska normal vardag samtidigt som jag vill ge en så rättvis beskrivning av mitt uppdrag som riskdagsledamot som möjligt. Jag har valt att publicera bilder på Måns och Jonas för att visualisera mitt liv lite bättre. Jag inbillar mig på intet sätt att mitt liv är särskilt intressant för andra att läsa om men då kan man ju låta bli.
När det gäller Robert Olesens (s) så får han gärna hålla på min sin grej på facebook. Han gör ju antagligen mindre skada för skattebetalarna om han spelar spel och leker på facebook på arbetstid än om han jobbar med politiken i Alvesta. Att han inte framstår som särskilt seriös är bara en bonus och ger inte mer röster till sossarna förhoppningsvis. den dagen han leker maffiaboss på gatorna i Alvesta tror jag att väljarna sätter stopp för honom=) Tyvärr förstärker han kanske den negativa synen på politiker att vi inte gör någon nytta och bara fjantar runt.
Jag har ju på något sätt valt att vara både politikern Anna Tenje och mamman Anna Tenje på min blogg och på facebook också för den delen. Jag vill med denna profil dels visa läsare att jag är en vanlig människa med en ganska normal vardag samtidigt som jag vill ge en så rättvis beskrivning av mitt uppdrag som riskdagsledamot som möjligt. Jag har valt att publicera bilder på Måns och Jonas för att visualisera mitt liv lite bättre. Jag inbillar mig på intet sätt att mitt liv är särskilt intressant för andra att läsa om men då kan man ju låta bli.
När det gäller Robert Olesens (s) så får han gärna hålla på min sin grej på facebook. Han gör ju antagligen mindre skada för skattebetalarna om han spelar spel och leker på facebook på arbetstid än om han jobbar med politiken i Alvesta. Att han inte framstår som särskilt seriös är bara en bonus och ger inte mer röster till sossarna förhoppningsvis. den dagen han leker maffiaboss på gatorna i Alvesta tror jag att väljarna sätter stopp för honom=) Tyvärr förstärker han kanske den negativa synen på politiker att vi inte gör någon nytta och bara fjantar runt.
Folkvald kultur - kulturelitist eller svennebanan
Gunnar Bergdahl har gjort en sammanställning över riksdagsledamöters kulturintressen och bästa upplevelser. Jag har inte läst boken i sin helhet utan bara sett och hört mindre utdrag och recentioner. Smålandsposten redogjorde i dagens tidning för hur vi riksdagsledamöter från Kronobergs län hade svarat. En sak är klar och det var att det inte råder någon kulturelitism i vårt län. Hade förvånat mig om så var fallet egentligen. Mina svar skiljer sig kanske något från mängden men det handlar nog snarare om min ålder än något annat.
Tror egentligen att vi riksdagsledamöter är som folk är mest egentligen när det gäller kultur. Visst uppskattar vi konst i alla dess former men vi springer inte oftare på vernisage eller lyssnar mer på opera än vad andra gör. En del riksdagsledamöter har säkert svarat en aning pretto men de flesta av oss erkänner säkert att vi trivs bäst i mysbyxor, ser fram mot fredagsmys och gillar svenska deckare.
Kultur är för mig ganska dubbelbottnat. Jag tycker att det är oerhört viktigt samtidigt som jag anser att man bör prioritera andra saker när det handlar om att spendrea skattebetalarnas pengar. Jag gillar inte heller kulturelitismen som råder på en del kultursidor och inom vissa kretsar i Sverige. Att man anser sig vara "finare" bara för att man uppskattar eller säger sig uppskatta en viss form av kultur som vi andra dödliga inte förstår. Jag tycker att det är oerhört bra att den skattefinansierade kulturen i ex Växjö har flyttat ut från konsthallar och stängda rum och ut på gator och torg där folket finns som betalar för kalaset. För mig är det dock viktigt att kulturskaparna ser sig om efter annan finansiering än enbart skattepengar. Kulturen liksom idrotten måste arbeta med sponsorer.
Om det är någon som är intresserad av hur jag svarat i boken Folkvald kultur kan ni se mina svar nedan.
Vad är din största scenupplevelse?
Caesars Palace på Sivans i Växjö 2000
Vilken är den bästa bok du har läst?
Sagan om ringen, J.R.R Tolkien
Vad är din största konstupplevelse?
Min första kostrunda på Österlen, påsken 1999. Det var första gången jag "upptäckte" eller kanske uppskattade konsten. Sedan dess är det en viktig del i mitt liv.
Vilken är din bästa film?
Nykeln till frihet, Shawshank redemption
Vad är din största musikupplevelse?
När mina nära vänner Sara Bengtsson och Martin Svensson framförde "Perfect day" av Lou Reed när jag och min man vigde oss i Södra Mellby kyrka 2008.
Tror egentligen att vi riksdagsledamöter är som folk är mest egentligen när det gäller kultur. Visst uppskattar vi konst i alla dess former men vi springer inte oftare på vernisage eller lyssnar mer på opera än vad andra gör. En del riksdagsledamöter har säkert svarat en aning pretto men de flesta av oss erkänner säkert att vi trivs bäst i mysbyxor, ser fram mot fredagsmys och gillar svenska deckare.
Kultur är för mig ganska dubbelbottnat. Jag tycker att det är oerhört viktigt samtidigt som jag anser att man bör prioritera andra saker när det handlar om att spendrea skattebetalarnas pengar. Jag gillar inte heller kulturelitismen som råder på en del kultursidor och inom vissa kretsar i Sverige. Att man anser sig vara "finare" bara för att man uppskattar eller säger sig uppskatta en viss form av kultur som vi andra dödliga inte förstår. Jag tycker att det är oerhört bra att den skattefinansierade kulturen i ex Växjö har flyttat ut från konsthallar och stängda rum och ut på gator och torg där folket finns som betalar för kalaset. För mig är det dock viktigt att kulturskaparna ser sig om efter annan finansiering än enbart skattepengar. Kulturen liksom idrotten måste arbeta med sponsorer.
Om det är någon som är intresserad av hur jag svarat i boken Folkvald kultur kan ni se mina svar nedan.
Vad är din största scenupplevelse?
Caesars Palace på Sivans i Växjö 2000
Vilken är den bästa bok du har läst?
Sagan om ringen, J.R.R Tolkien
Vad är din största konstupplevelse?
Min första kostrunda på Österlen, påsken 1999. Det var första gången jag "upptäckte" eller kanske uppskattade konsten. Sedan dess är det en viktig del i mitt liv.
Vilken är din bästa film?
Nykeln till frihet, Shawshank redemption
Vad är din största musikupplevelse?
När mina nära vänner Sara Bengtsson och Martin Svensson framförde "Perfect day" av Lou Reed när jag och min man vigde oss i Södra Mellby kyrka 2008.
02 oktober 2009
Min motion uppmärksammad i Smålandsposten
Smålandsposten har idag uppmärksammat min motion angående att ha en yrkeshögskola i Ljungby. Kul då jag är övertygad om att det skulle vara en bra idé.Det är oerhört viktigt att det finns kompetent arbetskraft att anställa när krisen vänder men även i ett längre perspektiv är det viktigt att trygga tillgången på arbetskraft. Det kommer att leda till fler växande och expansiva företag i regionen.
01 oktober 2009
Yrkeshögskola i Ljungby
PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen
Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se
Anna Tenje (m) motionerar om en Yrkeshögskola i Ljungby
- Yrkesutbildningar av hög kvalitet är väldigt viktiga för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en ny yrkeshögskola. Det är glädjande att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs, men på vissa ställen i landet är det önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Ljungby är en ideal plats för detta.
Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att hon i dagarna lämnat in en motion om att förlägga en ren och skär yrkeshögskola i Ljungby.
- När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka - vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb. Alla yrkesutbildningar ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv, lärare och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet.
- Vi måste kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och öka attraktionskraften för industrin. Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallans län samt norra Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.
För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se
Nedan följer motionen i sin helhet:
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby.
Motivering
Yrkesutbildningar av hög kvalitet är, precis som akademiska utbildningar, väldigt viktiga för svenska arbetstillfällen och för Sveriges konkurrenskraft. Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå har tidvis fått stå i skuggan för högskoleutbildningar. Det är därför bra att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs.
Tillgången till yrkesutbildningar är viktigt dels för att bryta utanförskapet på arbetsmarkanden men även för att råda bot på den arbetskraftsbrist som finns i många delar av landet. I Kronobergs län har arbetslösheten tidigare varit låg och flera företag, främst inom industrisektorn, har haft stora svårigheter med att rekrytera kompetent arbetskraft. Nu är problemet det omvända då krisen slog särskilt hårt mot industrijobben, och många varslades om uppsägning. Många företag ser dock en ljusning i horisonten och det är då kanske viktigare än någonsin, att stå väl förberedda men kompetent arbetskraft när vinden åter vänder.
Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en yrkeshögskola, detta i samband med budgeten för 2009. I samband med den beslutades det att antalet eftergymnasiala yrkesutbildningsplatser skulle öka och att kvaliteten på utbildningarna skulle höjas.
Eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte hör till högskolan ges i dag i olika former: kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildningar och vissa kompletterande utbildningar. För att ge dessa utbildningar en tydligare identitet, förbättra kvalitetssäkringen av dem samt öka studenternas rättssäkerhet kommer utbildningarna att samlas inom yrkeshögskolan, i ett regelverk. Den nya yrkeshögskolan är således en övergripande struktur för olika utbildningsformer. Detta förbättrar kvaliteten och utbildningarna kan koordineras för att följa samhällets utveckling på ett bättre sätt än tidigare.
Den nya yrkeshögskolan är ett steg i rätt riktning men på vissa ställen i landet kan det vara önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Detta parallellt med att utbildning också bedrivs av flera olika aktörer, såsom kommuner, företag, stiftelser etc. såsom vi tidigare beslutat. Jag tror att detta kan bidra med att stärka statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar ytterligare. För att klara framtida pensionsavgångar krävs också att vi satsar på att fler utbildas till konkreta yrken.
Med en renodlad yrkeshögskola samlas kompetens på ett ställe och yrkeshögskolan får ett bättre varumärke. Med en samlad insats på en plats samlas kunskap i form av både lärare, studenter och företag. Dessutom är det lättare att samla och analysera vilket behov som verkligen finns på arbetsmarknaden. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet. Det bidrar också starkt till en samlad utbildningsinsats från yrkeshögskolans sida som får en bättre helhetsbild över arbetsmarknaden och kan se till exempelvis ett helt läns behov och utbud, och därefter utforma utbildningarna i samråd med samtliga delar av näringslivet, istället för att var och en ska sköta sitt.
Integrationen med näringslivet kan ske på ett naturligt och enkelt sätt vilket underlättar relationer och nätverk mellan yrkeshögskolan och näringslivet, som annars skulle få upprätthålla kontakter med ett tjugotal olika utbildningsplatser i samma kommun. Dessutom samlas kompetens inom olika, men närliggande, yrkesutbildningsområden, och utbytet dem emellan kan på så sätt öka.
Alla yrkesutbildningar och således även en yrkeshögskola ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.
Socialdemokraternas utlokaliseringspolitik under förra mandatperioden var förödande. Den handlade snarare om att ge plåster på såren för en nerlagd myndighet eller regemente snarare än att lägga grunden för något nytt och bra. Yrkesutbildning ska därför inte i första hand ske där arbetslösheten är hög utan där företagen som behöver anställa finns. Det är ju företagen som ställer upp med praktikplatser och som sedan ska anställa studenterna. Närheten till jobben och till företagen kan inte nog poängteras. Det handlar helt enkelt om att kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och att öka attraktionskraften för industrin.
Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallans län samt norra region Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.
När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka, vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb, en sådan plats är Ljungby i Småland.
Stockholm den 28 september 2009
Anna Tenje (m)
Moderaterna i Riksdagen
Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se
Anna Tenje (m) motionerar om en Yrkeshögskola i Ljungby
- Yrkesutbildningar av hög kvalitet är väldigt viktiga för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en ny yrkeshögskola. Det är glädjande att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs, men på vissa ställen i landet är det önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Ljungby är en ideal plats för detta.
Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att hon i dagarna lämnat in en motion om att förlägga en ren och skär yrkeshögskola i Ljungby.
- När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka - vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb. Alla yrkesutbildningar ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv, lärare och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet.
- Vi måste kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och öka attraktionskraften för industrin. Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallans län samt norra Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.
För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se
Nedan följer motionen i sin helhet:
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby.
Motivering
Yrkesutbildningar av hög kvalitet är, precis som akademiska utbildningar, väldigt viktiga för svenska arbetstillfällen och för Sveriges konkurrenskraft. Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå har tidvis fått stå i skuggan för högskoleutbildningar. Det är därför bra att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs.
Tillgången till yrkesutbildningar är viktigt dels för att bryta utanförskapet på arbetsmarkanden men även för att råda bot på den arbetskraftsbrist som finns i många delar av landet. I Kronobergs län har arbetslösheten tidigare varit låg och flera företag, främst inom industrisektorn, har haft stora svårigheter med att rekrytera kompetent arbetskraft. Nu är problemet det omvända då krisen slog särskilt hårt mot industrijobben, och många varslades om uppsägning. Många företag ser dock en ljusning i horisonten och det är då kanske viktigare än någonsin, att stå väl förberedda men kompetent arbetskraft när vinden åter vänder.
Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en yrkeshögskola, detta i samband med budgeten för 2009. I samband med den beslutades det att antalet eftergymnasiala yrkesutbildningsplatser skulle öka och att kvaliteten på utbildningarna skulle höjas.
Eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte hör till högskolan ges i dag i olika former: kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildningar och vissa kompletterande utbildningar. För att ge dessa utbildningar en tydligare identitet, förbättra kvalitetssäkringen av dem samt öka studenternas rättssäkerhet kommer utbildningarna att samlas inom yrkeshögskolan, i ett regelverk. Den nya yrkeshögskolan är således en övergripande struktur för olika utbildningsformer. Detta förbättrar kvaliteten och utbildningarna kan koordineras för att följa samhällets utveckling på ett bättre sätt än tidigare.
Den nya yrkeshögskolan är ett steg i rätt riktning men på vissa ställen i landet kan det vara önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Detta parallellt med att utbildning också bedrivs av flera olika aktörer, såsom kommuner, företag, stiftelser etc. såsom vi tidigare beslutat. Jag tror att detta kan bidra med att stärka statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar ytterligare. För att klara framtida pensionsavgångar krävs också att vi satsar på att fler utbildas till konkreta yrken.
Med en renodlad yrkeshögskola samlas kompetens på ett ställe och yrkeshögskolan får ett bättre varumärke. Med en samlad insats på en plats samlas kunskap i form av både lärare, studenter och företag. Dessutom är det lättare att samla och analysera vilket behov som verkligen finns på arbetsmarknaden. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet. Det bidrar också starkt till en samlad utbildningsinsats från yrkeshögskolans sida som får en bättre helhetsbild över arbetsmarknaden och kan se till exempelvis ett helt läns behov och utbud, och därefter utforma utbildningarna i samråd med samtliga delar av näringslivet, istället för att var och en ska sköta sitt.
Integrationen med näringslivet kan ske på ett naturligt och enkelt sätt vilket underlättar relationer och nätverk mellan yrkeshögskolan och näringslivet, som annars skulle få upprätthålla kontakter med ett tjugotal olika utbildningsplatser i samma kommun. Dessutom samlas kompetens inom olika, men närliggande, yrkesutbildningsområden, och utbytet dem emellan kan på så sätt öka.
Alla yrkesutbildningar och således även en yrkeshögskola ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.
Socialdemokraternas utlokaliseringspolitik under förra mandatperioden var förödande. Den handlade snarare om att ge plåster på såren för en nerlagd myndighet eller regemente snarare än att lägga grunden för något nytt och bra. Yrkesutbildning ska därför inte i första hand ske där arbetslösheten är hög utan där företagen som behöver anställa finns. Det är ju företagen som ställer upp med praktikplatser och som sedan ska anställa studenterna. Närheten till jobben och till företagen kan inte nog poängteras. Det handlar helt enkelt om att kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och att öka attraktionskraften för industrin.
Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallans län samt norra region Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.
När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka, vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb, en sådan plats är Ljungby i Småland.
Stockholm den 28 september 2009
Anna Tenje (m)
Motioner istället för motion
Just nu pågår den allmänna motionsperioden i riksdagen och i stort sett alla riksdagsledamöter sitter på sina kontor med stängda dörrar och knapprar på sina tangentbord. Jag skiljer mig inte från mägnden. Den senaste tiden har jag spenderat minst 10 timmar per dag framför datorn och letat information och filat på formuleringar. Det blir motioner istället för motion.
Jakten på alla bra idéer har börjat och det gäller att plocka fram sina anteckningsböcker som är fulla med tankar och idéer om förändringar som borde göras. Alla dessa företagsbesök och studiebesök på vårdcentraler och skolor som gett inpiration till motioner, det är nu de ska plockas fram. Det är också nu man inser att man borde skrivit dem när man hade dem färskt i minnet.
En annan aspekt är om allt slit verkligen gör någon skillnad. Vem kommer att läsa mina motioner på allvar mer än utskottspersonalen i berörda utskott? Kanske någon skolelev som skriver ett arbete eller intressegrupp som googlar på en fråga. Det är ju ett välkänt faktum att i stort sett alla motioner avslås, ett mindre känt faktum att få motioner läses.
Å andra sidan är det här min utveckling fortsätter. Jag läser på mer i en fråga, ta kontakt med berört departement för att få veta mer, ringer till myndigheter för att få information och vägledning samt talat med "vanligt folk" om vad de tycker. Det är här jag får min stora kunskapsinhämtning som gör det möjligt för mig att gå vidare i frågan och verkligen påverka. Så visst är det värt allt slit. Det gör ju mig bättre påläst och bättre förberedd.
Jag önskar dock att lokalmedia slutade titta på hur många motioner man skrivit och istället såg till innehållet. När man ska mäta oss politiker är det viktigt att gå på kvalité och inte kvantitet. Att säga många ord i en följd är inget svårt det är att fylla meningen med innehåll som är det kluriga.
Jakten på alla bra idéer har börjat och det gäller att plocka fram sina anteckningsböcker som är fulla med tankar och idéer om förändringar som borde göras. Alla dessa företagsbesök och studiebesök på vårdcentraler och skolor som gett inpiration till motioner, det är nu de ska plockas fram. Det är också nu man inser att man borde skrivit dem när man hade dem färskt i minnet.
En annan aspekt är om allt slit verkligen gör någon skillnad. Vem kommer att läsa mina motioner på allvar mer än utskottspersonalen i berörda utskott? Kanske någon skolelev som skriver ett arbete eller intressegrupp som googlar på en fråga. Det är ju ett välkänt faktum att i stort sett alla motioner avslås, ett mindre känt faktum att få motioner läses.
Å andra sidan är det här min utveckling fortsätter. Jag läser på mer i en fråga, ta kontakt med berört departement för att få veta mer, ringer till myndigheter för att få information och vägledning samt talat med "vanligt folk" om vad de tycker. Det är här jag får min stora kunskapsinhämtning som gör det möjligt för mig att gå vidare i frågan och verkligen påverka. Så visst är det värt allt slit. Det gör ju mig bättre påläst och bättre förberedd.
Jag önskar dock att lokalmedia slutade titta på hur många motioner man skrivit och istället såg till innehållet. När man ska mäta oss politiker är det viktigt att gå på kvalité och inte kvantitet. Att säga många ord i en följd är inget svårt det är att fylla meningen med innehåll som är det kluriga.
25 september 2009
Måns på playdate
Livet förändras verkligen när man får barn. Nu handlar det inte längre om vilket ställe man ska träffa kompisarna för att ta en öl efter jobbet utan vem Måns ska ha en playdate med. Jag tycker förvisso att det är underbart men det är uppenbart att det inte är lika självklart för alla föräldrar att hänga med i omställningen. Varje beslut som jag och Jonas fattar är numera analyserade utifrån Måns bästa. I politiken har jag per automatik börjat intressera mig för nya frågor. Egetintresset ljuger ju aldrig och numera är valfrihet inom barnomsorgen, bra grundskola och frågor om föräldrarledighet extremt viktiga frågor. Säger någon kvoterad föräldrarförsäkring så skriker jag!!!
24 september 2009
Fråga till Sven-Otto Littorin
Ställde en fråga till arbetsmarknadsminster Sven-Otto Littorin idag under frågestunden angående ungdomsarbetslösheten och möjligheten till praktikplatser inom den offentliga sektorn. Fick ett bra svar tycker jag.
Ungdomsarbetslösheten är helt klart en svår nöt att knäcka i dessa tider men vi måste göra flera insatser på många olika områden för att komma åt problemet. Jag skriver motion om saken just nu och hoppas på att bidra med några idéer. Starta eget bidrag för ungdomar under 26 är en bra sak, fler praktikplatser inom både offentlig och privat sektor är en annan. Jag tror dessutom att vi måste införa en handledarpeng för vissa företag som inte har möjlighet att ta emot praktikanter annars.
Ungdomsarbetslösheten är helt klart en svår nöt att knäcka i dessa tider men vi måste göra flera insatser på många olika områden för att komma åt problemet. Jag skriver motion om saken just nu och hoppas på att bidra med några idéer. Starta eget bidrag för ungdomar under 26 är en bra sak, fler praktikplatser inom både offentlig och privat sektor är en annan. Jag tror dessutom att vi måste införa en handledarpeng för vissa företag som inte har möjlighet att ta emot praktikanter annars.
Intressant artikel i Smålandsposten
Ibland kan man ju börja undra över hur intresserade journalister egentligen är av det de skriver. När man läser Smålandspostens artikel i tisdags om budgetpresentationen så blir man något nedslagen. Inte nog med att artikeln i sig är både överdrivet negativ och märkligt skriven den innehåller dessutom rena sakfel. Jag omnämns tex i artikeln, jag var inte på plats. Jag satt med landshövdingen och hade insynsråd och hade inte möjlighet att vara med på presskonferensen. Det verkar dock inte journalisten lagt märke till...Pinsamt! sedan kan man ju verkligen undra om han lyssnade till vad mina kollegor hade att säga överhuvudtaget för konstigare citat har jag aldrig varit med om.
http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/ingen-satsning-pa-lanet(1534316).gm
http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/ingen-satsning-pa-lanet(1534316).gm
Värnamobor på besök riksdagen
Idag kommer två klasser från min gamla gymnasieskola i Värnamo på besök till riksdagen. Alltid lika roligt med Värnamobesök. Det är jag och Annie Johansson (C)som har den stora äran att agera värdinnior. Annie är ju också från Värnamo och har även hon traskat i korridorerna på Finnvedsskolan under 3 års tid (något senare än jag). Inte så illa att ha två unga riksdagsledamöter från en och samma skola.
De har gjort det till en årlig tradition på skolan att åka till riksdagen på besök, dessutom kommer vi alltid till skolan några veckor innan besöket i riksdagen och håller en förelsning om arbetet i riksdagen. Det ger betydligt mer än vara ett besök i riksdagen och mitt intryck är att kidsen också tycker det. Fler skolor borde jobba som Värnamo och fler riksdagsledamöter borde jobba som jag och Annie.
Jag tycker att fler riksdagsledamöter borde ta emot fler praktikanter också. Jag hoppas på att fler gymnasiestudenter tar kontakt med mig under det kommande året för jag tar gärna emot fler praktikanter. I första hand vänder jag mig till elever från Kronobergs län då det är en fördel att de bor i länet de dagar jag är där under praoveckan, det är dessutom främst gentemot dem som jag har ett ansvar. Så hör av er om ni är intresserade!
De har gjort det till en årlig tradition på skolan att åka till riksdagen på besök, dessutom kommer vi alltid till skolan några veckor innan besöket i riksdagen och håller en förelsning om arbetet i riksdagen. Det ger betydligt mer än vara ett besök i riksdagen och mitt intryck är att kidsen också tycker det. Fler skolor borde jobba som Värnamo och fler riksdagsledamöter borde jobba som jag och Annie.
Jag tycker att fler riksdagsledamöter borde ta emot fler praktikanter också. Jag hoppas på att fler gymnasiestudenter tar kontakt med mig under det kommande året för jag tar gärna emot fler praktikanter. I första hand vänder jag mig till elever från Kronobergs län då det är en fördel att de bor i länet de dagar jag är där under praoveckan, det är dessutom främst gentemot dem som jag har ett ansvar. Så hör av er om ni är intresserade!
21 september 2009
Budgetpresentation i Ljungby idag!
Presentation av regeringens budgetpresentation i Växjö och Ljungby
Media är välkomna på pressträff med Allians för Sverige med anledning av regeringens budgetpresentation.
Datum: 21 september
Tid: 14:30
Plats: Polishuset, Ljungby
Budgeten presenteras av följande personer:
Anna Tenje
Karin Nilsson (C)
Patric Svensson (FP)
Eva Johnsson (KD)
Kontaktuppgifter:
Jon Malmqvist
073-991 86 19
jon.malmqvist@kristdemokraterna.se
Media är välkomna på pressträff med Allians för Sverige med anledning av regeringens budgetpresentation.
Datum: 21 september
Tid: 14:30
Plats: Polishuset, Ljungby
Budgeten presenteras av följande personer:
Anna Tenje
Karin Nilsson (C)
Patric Svensson (FP)
Eva Johnsson (KD)
Kontaktuppgifter:
Jon Malmqvist
073-991 86 19
jon.malmqvist@kristdemokraterna.se
14 september 2009
Lillkillen stortrivs i Stockholm
Måns och Jonas är med mig här uppe i Stockholm den här veckan inför öppnandet i Riksdagen i morgon. Måns trivs verkligen så det är roligt. Imorgon blir det en fullspäckad dag för honom. Det blir dock inget besök i kyrkan för oss den här gången då risken är alltför stor att Måns överröstar prästen. I morgon kväll ska vi på Operan och då kommer tant Cajsa och tar hand om Måns. Vi hoppas på att få lyssna till första akten i alla fall=)
Studiebesök på Hammarplast i Tingsryd
Iförra veckan gjorde jag ett studiebesök på Hammarplast i Tingsryd. Ett företag med över 60 år på nacken. Ett företag som fortsätter att utvecklas och ta sig in på nya markander.
År 1947 startade bröderna Carl och Hugo Hammargren i Tingsryd tillverka produkter för hem och förvaring i det nya spännande materialet plast. Ägarskapet har sedan varierat och bland annat ägde Iittala dem en tid. Nu är det återigen svenska ägare som storsatsar men nya produkter och utökat sortiment för förvaring. Majoritetsägare är familjerna Hermansson och Bergendahl tillsammans med Industrifonden.
Jag träffade Ola Hermansson, Vd för Hammarpast. Vi diskuterade företagets utveckling och framtida planer. Vi talade bland annat om vikten av lokala ägare som tar ett aktivt ansvar för företaget för att det skall utvecklas positivt. Nyligen har de även investerat i nya maskiner för att effektivisera ytterligare och bli mer konkurrenskraftiga. Vi talade även om fördelar och nackdelar med att ha ett företag i Kronoberg, infrastuktur, rekrytering av personal samt kostander för fabrikstomter.
Ska bli oerhört spännande att följa företagets utveckling. De senaste produkterna är snarare inredningsdetaljer än rena förvaringsboxar.
Läs mer om företaget på http://www.hammarplast.com/
Efter besöket passade jag på att shoppa lite i outletbutiken. Det blev givetvis en hel del förvaringsboxar till förrådet. När jag kom hem hittade jag dock ett halt nytt mycket uppskattat användingsområde. Boxen har hjul och rullar relativt snabbt till Måns stora lycka.
År 1947 startade bröderna Carl och Hugo Hammargren i Tingsryd tillverka produkter för hem och förvaring i det nya spännande materialet plast. Ägarskapet har sedan varierat och bland annat ägde Iittala dem en tid. Nu är det återigen svenska ägare som storsatsar men nya produkter och utökat sortiment för förvaring. Majoritetsägare är familjerna Hermansson och Bergendahl tillsammans med Industrifonden.
Jag träffade Ola Hermansson, Vd för Hammarpast. Vi diskuterade företagets utveckling och framtida planer. Vi talade bland annat om vikten av lokala ägare som tar ett aktivt ansvar för företaget för att det skall utvecklas positivt. Nyligen har de även investerat i nya maskiner för att effektivisera ytterligare och bli mer konkurrenskraftiga. Vi talade även om fördelar och nackdelar med att ha ett företag i Kronoberg, infrastuktur, rekrytering av personal samt kostander för fabrikstomter.
Ska bli oerhört spännande att följa företagets utveckling. De senaste produkterna är snarare inredningsdetaljer än rena förvaringsboxar.
Läs mer om företaget på http://www.hammarplast.com/
Efter besöket passade jag på att shoppa lite i outletbutiken. Det blev givetvis en hel del förvaringsboxar till förrådet. När jag kom hem hittade jag dock ett halt nytt mycket uppskattat användingsområde. Boxen har hjul och rullar relativt snabbt till Måns stora lycka.
Diskussion om sjukskrivningar med Cristina Husmark Pehrsson
Cristina Husmark Pehrsson besökte Växjö för några dagar sedan och då fick våra medlemmar tillfälle att diskutera vår politik och våra förändringar inom sjukförsäkringar. En helt klart lyckad kväll som gav svar på många frågor. Vi diskuterade både rehabiliteringsgaratin, rehabiliteringskedjan och sjukvårdsmiljarden.
Det känns bra att så många nu går från långtidssjukskrivning till arbete. Vi inför nu tydliga regler och bra verktyg för att verkligen se till att den som är sjuk får rehabilitering och inte fastnar permanent i ett utanförskap.
För dem som är allvarligt sjuka och helt saknar arbetsförmåga finns ingen begränsning av antalet dagar och sjukpenning. Rykten om att vi tvingar svårt cancersjuka att söka arbete är helt absurda.
För dem som tidigare var förtidspensionerade har vi har skapat en ny väg tillbaka till arbete. Numera är det både tillåtet att arbeta, studera eller engagera sig ideellt med bibehållen sjukersättning. Detta för att de som varit sjuka långsamt skall hitta vägen tillbaka. Man kan tjäna upp till 43 000 kronor innan sjukersättningen reduceras. För de arbetsgivare som väljer att anställa någon som är sjukpensionär eller sjukskriven gäller dubbel rabbat på arbetsgivaravgiften, alltså dubbelt avdrag.
Det känns bra att så många nu går från långtidssjukskrivning till arbete. Vi inför nu tydliga regler och bra verktyg för att verkligen se till att den som är sjuk får rehabilitering och inte fastnar permanent i ett utanförskap.
För dem som är allvarligt sjuka och helt saknar arbetsförmåga finns ingen begränsning av antalet dagar och sjukpenning. Rykten om att vi tvingar svårt cancersjuka att söka arbete är helt absurda.
För dem som tidigare var förtidspensionerade har vi har skapat en ny väg tillbaka till arbete. Numera är det både tillåtet att arbeta, studera eller engagera sig ideellt med bibehållen sjukersättning. Detta för att de som varit sjuka långsamt skall hitta vägen tillbaka. Man kan tjäna upp till 43 000 kronor innan sjukersättningen reduceras. För de arbetsgivare som väljer att anställa någon som är sjukpensionär eller sjukskriven gäller dubbel rabbat på arbetsgivaravgiften, alltså dubbelt avdrag.
02 september 2009
Rektor med rätt fokus
Smålandsposten skriver idag att den nye rektorn på Linnéuniversitetet Stephen Hwang(Växjö universitet & Kalmar Högskola) ämnar sätta verksamheten först när han organiserar tjänster. Det känns både betryggande och sunt. Att se till verksamhetens bästa och inte ge efter av ”rättviseskäl” är betydligt smartare, allt annat tenderar att vara kontraproduktivt. Det har inte minst Sidas posthantering visat de senaste dagarna.
http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/verksamhetens-basta-viktigast-for-rektorn(1502093).gm
http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/verksamhetens-basta-viktigast-for-rektorn(1502093).gm
Från dröm till verklighet
Idag besökte jag Carisma förskola här i Växjö. En nyöppnad förskola mitt i centrum. Det var ett spreciellt besök för min del då det är min nära vän Myriam Ekman som öppnat denna förskola. För min del har jag följt Myriam och hennes dröm som nu blivit verklighet. Det är verkligen underbart att se hur hon bokstavlig sprudlar. Att förskolan sedan är både fin, fräsch och oerhört omtyckt gör ju inte saken sämre.
De har inte varit igång länge men håller redan på att bygga ut från 2 till 4 avdelningar. Totalt kommer det att vara ca 80 barn och 24 anställda på förskolan. Förskolan har inrikting på musik, kultur och drama. Det är uppenbart att det är en platt organisation där all personal är delaktig och kan påverka. Myriam är både föreståndare och städerska och Andreas sköter ekonomin.
Min förhoppning är att fler som Myriam ska göra verklighet av sina drömmar och starta eget. Tänk hur många duktiga kompetenta kvinnor som sitter inlåsta i offentliga sektorn men som skulle blomma ut om de fick möjlighet att driva verksamheten själva. Det kanske handlar om en vårdcentral, ett äldrebeoende eller varför inte en förskola. Den offentliga sektorn är vår största kvinnofälla, öppna upp den och vi kommer få ett jämställt samhälle på allvar.
Jag önskar både Myriam och hennes man Andreas all lycka i framtiden och hade jag inte redan fått plats på Stentrollet åt Måns hade jag mer än gärna placerat Måns i deras händer.
Företaget som förenklar företagandet
Igår besökte jag Visma Spcs här i Växjö där jag träffade företagets Vd Rolf Dahlberg & Pr ansvarig Boo Gunnarsson. Förutom att jag fick en massa ny kunskap av vad företaget arbetar med fick jag en hel del bra uppslag och tankar med mig.
Visma Spcs är ett blomstrande företag med ca 300 anställda. De arbetar främst med att utveckla bokföringsprogram till små- och medelstora företag. Idag använder ungefär hälften av alla företag som bokför själva Spcs:s program. Visma har som affärsidé att förenkla företagandet. Ett bra exempel på detta är att de var snabbt ute med en lösning när vi i alliansen införde ROT-avdraget för att göra det så enkelt som möjligt för hantverkarna när de skulle göra sin bokföring och hålla koll på sina fodringar så att de istället kunde fokusera nya kunder som ville ha offerter.
Företaget har haft en fantastisk utveckling och både dess tillväxt och lönsamhet växer i takt med antalet anställda. På företaget arbetar en uppsjö av olika kompetenser men främst är det ekonomer som har sin anställning här. Personalomsättningen är låg samtidigt som medelåldern är låg. Detta tyder på att personalen anser att det är ett bra företag att arbeta på och att de lyckas behålla unga människor. Något som flertalet företag i regionen har svårt för.
Vi talade också en hel del om företagande som sådant och hur vi ska få fler att vilja starta och driva företag. Att införa både ekonomi och entreprenörskap i skolan är bara en bra början. Det måste också vara lönsamt att driva företag. Kapital måste frigöras så att företagen kan utvecklas och växa, det vill säga… skatten på kapital måste minska.
Reuseit & Igus Data
Mitt studiebesök på Reuseit & Igus Data i Växjö gav många nya tankar och idéer. Vad händer tex med våra gamla datorer i riksdagen? Ser vi till att de rensas och avidentifieras för att sedan säljas vidare, går de tillbaka till företaget som vi köper de nya datorerna av eller samlar de damm i någon skrubb på riksdagen. Har en känsla av att de återanvänds och att vi ser till att få betalt för dem men sannolikt är inte alla kommuner och landsting lika flitiga. Alltför ofta sker det nog att personal köper loss sina datorer billigt när de anses vara för gamla på arbetsplatsen. Det finns dock en andrahands marknad för dessa datorer och många skattepengar att spara. För att inte tala om att det kan vara en mycket bra affär för förskolor, skolor, äldreboenden och andra verksamheter i kommunen att köpa begagnade datorer. Behöver vi verkligen splitter ny utrustning i alla lägen? Det finns både goda miljömässiga och ekonomiska argument för att köpa in begagnade datorer anser jag. Det glädjer mig därför att det går bra för Växjöföretaget Reuseit. Markanden för Igus Data, som sysslar med avidentifiering och säkerhetshantering av information, växer således också. Att datorer med känslig information kommer på villovägar när de köps loss på olika arbetsplatser kan vara ett förödande problem. Så om du planerar att köpa en ny dator men känner att du både vill spara pengar och göra en välgärning för miljön, då rekommenderar jag att du tar en titt på Reuseits site www.reuseit.se
31 augusti 2009
Vargjakt på G?
Den senaste tiden har diskussionen kring den svenska vargstammen varit högaktuell här nere i Småland med tanke på vargen som stryker omkring de vitmålade knutarna. Här nere dyker det upp en eller annan stackare någon gång då och då. Längre norrut i landet finns de dock konstant. Pratar du med människor som bor i Värmland är vargen en del av vardagen, för vissa en mycket obehaglig del av vardagen.
Jag skrev en motion i höstas om den svenska vargstammen och att frågan om vargjakt på allvar måste diskuteras. det är min fulla övertygelse att vi måste ta dessa frågor och folks oro på allvar om vi ska bedriva en ansvarsfull förvaltning. Det är inte helle rimligt att det är "politiker i Stockholm" som bestämmer hur folk på landsbygden i Norra Sverige ska leva. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.
Nedan finner du min motion från hösten 2008
...............
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förvaltningen av den svenska vargstammen i syfte att göra den mer ansvarsfull.
Motivering
Under många år har vi sett en stadig ökning av den svenska rovdjurstammen. Detta gäller även den svenska vargstammen. Preliminära siffror från inventeringar visar att vargstammen passerat målet med 200 vargar i Sverige. Riksdag och regering tog beslutet om 200 vargar eller 20 föryngringar. Rovdjursutredningen är avlämnad och regeringen kommer inom en snar framtid att presentera sin rovdjursproposition där nya mål kommer att specificeras. Förslaget från rovdjursutredaren är att vi skall ligga kvar på samma nivå i ytterligare tre år och därefter utvärdera ännu en gång. Men för att bibehålla nivån på antalet vargar måste vi vidta åtgärder.
Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. För jägarna innebär detta givetvis att det finns fler vargar på markerna. Det leder i sin tur till att älgarna blir färre, oron större och att fler hundar och andra tamdjur skadas eller i värsta fall dödas. I en del områden har lösarbetande hundjakt varit i stort sett uteslutet de senaste åren.
Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.
Jag tror även att det är nödvändigt att vi har en betydligt mer regional förvaltning av rovdjuren. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden. Samtidigt som vi slår fast att vi vill ha en livskraftig vargstam i Sverige måste vi ta hänsyn till de människor som faktiskt delar vargens territorium. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.
Stockholm den 7 oktober 2008
Anna Tenje (m)
Jag skrev en motion i höstas om den svenska vargstammen och att frågan om vargjakt på allvar måste diskuteras. det är min fulla övertygelse att vi måste ta dessa frågor och folks oro på allvar om vi ska bedriva en ansvarsfull förvaltning. Det är inte helle rimligt att det är "politiker i Stockholm" som bestämmer hur folk på landsbygden i Norra Sverige ska leva. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.
Nedan finner du min motion från hösten 2008
...............
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förvaltningen av den svenska vargstammen i syfte att göra den mer ansvarsfull.
Motivering
Under många år har vi sett en stadig ökning av den svenska rovdjurstammen. Detta gäller även den svenska vargstammen. Preliminära siffror från inventeringar visar att vargstammen passerat målet med 200 vargar i Sverige. Riksdag och regering tog beslutet om 200 vargar eller 20 föryngringar. Rovdjursutredningen är avlämnad och regeringen kommer inom en snar framtid att presentera sin rovdjursproposition där nya mål kommer att specificeras. Förslaget från rovdjursutredaren är att vi skall ligga kvar på samma nivå i ytterligare tre år och därefter utvärdera ännu en gång. Men för att bibehålla nivån på antalet vargar måste vi vidta åtgärder.
Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. För jägarna innebär detta givetvis att det finns fler vargar på markerna. Det leder i sin tur till att älgarna blir färre, oron större och att fler hundar och andra tamdjur skadas eller i värsta fall dödas. I en del områden har lösarbetande hundjakt varit i stort sett uteslutet de senaste åren.
Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.
Jag tror även att det är nödvändigt att vi har en betydligt mer regional förvaltning av rovdjuren. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden. Samtidigt som vi slår fast att vi vill ha en livskraftig vargstam i Sverige måste vi ta hänsyn till de människor som faktiskt delar vargens territorium. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.
Stockholm den 7 oktober 2008
Anna Tenje (m)
Förskolan Stentrollet
En ny milstolpe i mitt liv och nya vuxenpoäng. Hade möte med förskolan Stentrollet nu ikväll och skrev på placeringsbeslut för Måns. Helt otroligt att det snart är dags för lillkillen att börja på förskola.
Det är förvisso inte förrän efter jul som han ska skolas in men hösten kommer att vara över innan vi hinner blinka. Vi gjorde en hel del besök på olika förskolor runt om i Växjö innan vi bestämde oss för Stentrollet. Det är ett föräldrarkooperativ vilket förvisso kan få en del att rygga tillbaka något. Tror att det kommer att bli helt rätt både för mig och Jonas och lille Måns.
Vi vill gärna vara delaktiga och har defenitivt inget emot att vara med och hjälpa till på förskolan. Vi har ju inget eget hus som vi kan snickra på eller någon egen trädgård som vi kan ordna med så det ska bli kul. Städningen är väl ingen hit direkt men å andra sidan är det en liten uppoffring i utbyte mot möjligheten att få vara med och påveka och bestämma över verksamheten. Det pedagogiska inslaget överlåter jag med varm hand till personalen men i övrigt så kan det vara kul att få var amed och bestämma.
Personalen verkar hur bra som helst och personaltätheten är riktigt bra, 16 barn och 3 personal. Förskolan är dessutom mycket flexibel när det gäller tider vilket inte har varit fallet med vissa förskolor jag besökt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)