28 februari 2013

Socialdemokraterna sviker barnfamiljerna

Jag och KD-politiken René Jaramillo skriver idag i Smålandsposten om Socialdemokraternas barnomsorgspolitik och konsekvenserna av deras reformer. Barnomsorg är en fråga som engagerar, inte minst mig själv. Jag tror att den ideologiska skillnaden mellan partierna nästan blir som tydligast här. Synen på valfrihet, rättigheter och på hur mycket politiken ska styra över och påverka mäniskors varddag. Jag hoppas att barnomsorgen blir en betydande valfråga. Satt igår och skrev svar på en spännnade motion som ska upp på vår förbundsstämma angående maxtaxan. För mig är det barnen som kommer främst, jag har därför svårt att rätta mig i ledet när det gäller ex Nattis. I det fallet måste arbetslinjen kunna lösas på annat sätt än att barnen ska vara på dagis 20 timmar om dygnet...eller? Vill inte vara moraltant men det är inte utan att jag känner mig som en kristdemokrat ibland=))))

Socialdemokraterna sviker barnen i jakten på att styra barnfamiljerna
Frågan kring färre barn i förskolegrupperna engagerar både föräldrar, personal och politiker. Alla är vi oerhört angelägna om att skapa en så bra, trygg och stimulerande miljö för våra barn som möjligt. Det är dock uppenbart att det finns stora ideologiska skillnader när det gäller utgångspunkten och vem som verkligen är i fokus, något som även visar sig när vi diskuterar lösningar på problemen.
Vi i Alliansen beskylls av Socialdemokraterna för att inte prioritera barnen i Växjö kommun. Men låt oss då för ett ögonblick syna S politik och vad den skulle ha för konsekvenser för barnen, föräldrarna och för personalen.
· S förslag om rätten till 30 timmars förskola för alla föräldrar som är föräldralediga, arbetslösa och sjukskrivna. Idag gäller 15 timmar och det anser vi vara en bra och generös avvägning. Om vi redan idag har för många barn i grupperna förstår alla konsekvenserna av S förslag. Vad detta sedan skulle kosta att genomföra med tanke på både personal och lokaler gör förslaget än mindre attraktivt.
· S förslag om kraftigt utökad barnomsorg på kvällar och nätter, sk. ”Nattis”. Även detta förslag utgår helt och hållet från föräldrarnas behov och gynnar knappast barnen som först måste spendera natten på ”Nattis” och sedan dagen på ”Dagis”. Även detta förslag kommer med en prislapp.

· S förslag om allmän förskola för alla barn från 2 år. Detta för att inte 2-åringar ska riskera att halka efter i sin pedagogiska utveckling. Vi tänker inte ens gå in på det absurda i att förskolepersonal anses vara viktigare i barns tidiga år än föräldrarna. Inte heller ska vi skriva om socialdemokraternas eviga fantiserande om ett samhälle där medborgarna uppfostras av staten och tas om hand av det offentliga från 2 till 20 års ålder. Vi tänker inte heller använda raderna åt att påpeka hur deras politik minskar valfriheten för barnfamiljer, när ett enda alternativ blir obligatoriskt för alla. Allmän förskola från 3 år räcker gott och väl.
· S förslag om sänkt maxtaxa med ca 400 kr i månaden för dem som tjänar allra mest. Redan när maxtaxan infördes var det medel- och framförallt höginkomsttagarna som tjänade mest på förslaget. Nu vill socialdemokraterna sänka kostnaderna för dem som tjänar allra mest ännu mer. Vi förstår inte alls motiven bakom detta förslag mer än att S hoppas kunna flirta med folks plånböcker. Vi är av en helt annan uppfattning, maxtaxan för höginkomsttagare borde snarare vara högre än lägre och pengarna borde öronmärkas till barnomsorgen.
Värt att notera är att ”färre barn i barngrupperna” inte ens är en prioriterad fråga för S om man lyssnar till deras talesperson Martin Damberg. De väljer att fokusera på förslagen ovan. Vi i alliansen gör precis tvärtom. Vi hoppas verkligen kunna lösa frågan om färre barn i förskolegrupperna, vi tror att det är en viktig åtgärd för barnen. Socialdemokraterna sätter inte barnen i centrum - möjligtvis har de föräldrarnas behov i åtanke men alla deras förslag har en prislapp, en kraftig skattehöjning och en bitter eftersmak politisk styrning. Alliansen sätter barnen i centrum och lämnar uppfostran och valfrihet till föräldrarna.
Anna Tenje M
René Jaramillo KD