Belysning i Linneparken

Läste precis på smålandspostens webb att kyrkorådet skrivit till kommunen angående belysning i Linneparken. De efterfrågar en bättre och mer ändamålsenlig belysning i parken för att öka tryggheten, trivseln och säkerheten. En fråga som varit uppe vid flera tillfällen tidigare. Det har då handlat om art den belysning dom finns i parken är sönder men även att den behöver utökas. Jag är villig att hålla med om detta och det var också därför som alliansen i sitt budgetförslag också tog med skrivningar om just belysningen i Linneparken med ett särskilt uppdrag. När nu kyrkan anser att detta är en angelägen fråga hoppas jag att vi kan samarbeta om belysningen för att göra parken både vackrare och mer säker. Jag tror bestämt att kyrkan själva beslutat att anslå en hel del pengar för att belysa själva domkyrkan. Är förvisso mammaledig från mitt uppdrag som ordförande i tekniska nämnden men jag tror att kyrkorådet kan få ett positivt svar på sin skrivelse, i vart fall till stora delar.

Rekommendera friskolor som kommunpolitiker?

Igår var det stora samtalsämnet huruvida oliver Rosengren (m) ledamot i gymnasienämnden gör rätt i att rekommendera en friskola (som han själv gått på)till en elev i nian som ska göra sitt gymnasieval eller om han har en skyldighet att förorda de kommunla gymnasiskolorna. Jag trillade nästan av stolen när jag läste socialdemokraternas inställning, Karl-Olof Bengtsson (s) har inte bara fel han har även än märklig lite läskig inställning.

Om socialdemokraterna verkligen tror att deras ansvar som politiker handlar om att värna det kommunala punkt slut oavsett om det handlar om gymnasieskolor, äldreomsorg eller förskolor har de fattat helt fel. Politikernas ansvar i gymnasienämnden måste handla om att tillförsäkra att våra elever får den kunskap de har rätt till oavsett driftform på skolan. Uppdraget i gymnasienämnden handlar om kunskapstaden Växjö inte de 3 kommunala kunskapsskolorna i Växjö.

Jag önskar innerligt att jag utifrån egna erfarenheter hade möjligheten likt Oliver att kunna rekommendera en gymnasieskola i min gamla hemstad Värnamo till en elev i nian inför hennes/hans gymnasieval. Tyvärr kan jag inte det för när jag gick i gymnasiet (1994 -1996) fanns det inga friskolor i Värnamo. Det fanns bara 1 alternativ, den kommunala gymnasieskolan. Det fanns ingen valfrihet, ingen konkurrens eller snack om vilken skola som passade mina önskemål och inrikting bäst. Men jag antar att det är just det som Karl-Olof längtar tillbaka till och önskar vore verklighet även nu.

Fler miljövänliga bilar i Växjö

Diskussionen om miljövänliga bilar och hur vi ska få fler att köpa dem är ständigt närvarande. Idag skriver smålandsposten bland annat om saken. Där nämns det att kommunen valde att inte besluta enligt ett förslag som tagits fram nyligen om att låta 200 000 kr användas som prispengar i ett lotteri där köpare av miljöbilar kunde delta. Jag är i allra högsta grad en av de ansvariga för att vi valde att göra på ett annat sätt. För det första anser jag inte att kommunen ska bidra med pengar till ett lotteri. Det är antagligen inte särskilt konstigt eller förvånande.

200 000 ligger fortfarande i potten och frågan är vad kommunen kan eller bör göra för att få fler att köpa miljövänliga bilar. Jag är i grund och botten tveksam till att politiker ska blanda sig i teknik och utveckling och förorda ett alternativ framför ett annat. Det har vi varken kunskap eller uppdrag att göra. Dessutom hamnar vi ofta i en situation som lätt kan snedvrida konkurrensen på marknaden.

Vad vi möjligtvis kan göra är att belysa de positiva effekterna av att köpa och köra mer miljövänliga fordon. Allra helst välja cykeln framför bilen när det är möjligt. Jag är förvisso mammaledig nu och inte direkt delaktig i att ta fram förslag hur vi ska använda de avsatta 200 000 kr. Jag skulle dock övertygad om att vi tar kontakt med samtliga bilhandlare i kommunen så att ingen känner sig utanför. Vilken eller vilka bilar de sedan vill lyfta fram som miljövänliga måste vara något som stämmer överrens med allmänna riktlinjer och inget som vi politiker i Växjö hittat på.

Lägre än så är svårt att sjunka...

Diskussionen och problematiken som berör papperslösa flyktingar är en komplicerad fråga. För egen del har jag förvisso alltid förespråkat en liberal hållning både vad gäller samma rättigheter vad gäller sjukvård, möjligheter för att de ska få söka arbetskraftstillstånd i Sverige och att vi kanske bör överväga amnesti med jag har respekt för att den principiella hållningen också medför vissa problem som är svåra att överblicka. Oavsett om man är liberal som jag eller något mer restriktiv som regeringen eller rent av motståndare som SD kan man inget annat än äcklas av den sajt som nu jobbar för att sätta dit papperslösa flyktingar och överlämna dem till polisen. De uppmanar andra att låtsas hjälpa behövande för att samla in infomation om dem och andra flyktingar. Så fegt, så lågt! Jag har svårt att tänka mig något mer skrämmande än att leva i ett samhälle där angiveri är en del av vardagen. Jag tror dock inte att de lyckas få särskilt många som följer deras uppmaning...

Kollektivtrafikens önskemål och i Öp: n

Kan inte låta bli att kommentera den planerade bussgatan genom ett grönområde på Teleborg som Smålandsposten skrev om i tidningen idag. Jag har full förståelse för att boende i området är upprörda och att det kan tyckas vara något märkligt att Europas grönaste stad planerar att bygga en väg genom ett trevligt grönområde. Bussgatan planeras dessutom dras precis utanför en förskola och en lekplats. Jag vill dock poängtera att det snarare är önskemål från länstrafiken är faktiska planer från kommunen. Genom att rita in bussgatan i översiktsplanen utesluter vi inte att i framtiden om det verkligen skulle behövas att bygga en bussgata med den aktuella sträckningen. För min del ligger det dock långt fram och betydligt bättre argumentation ska till för att jag ska övertalas. Nu är det ju givetvis inte jag som bestämmer ensam i kommunen men jag inbillar mig att jag har lite att säga till om i alla fall. Jag tror inte att min ståndpunkt på något sätt får de boende i området att känna sig lugna men det ger kanske en inblick i hur man kan se på översiktsplanen. Allt som finns med i denna plan kommer inte att förverkligas eller genomföras. Det handlar dock om att ta höjd och göra vissa förberedelser för hur staden kan komma att utvecklas. Vi räknar med att staden växer till 100 000 invånare, vi hoppas innerligt att fler väljer miljövänliga transporter osv. För egen del tror jag att Växjö bör satsa på fler bättre och säkrare cykelvägar men det utesluter inte en väl fungerande kollektivtrafik för att möta en ökande befolkning som väljer bussen framför bilen. Det skall dock dom sagt mycket till för att jag ska tycka att en bussgata genom det nämnda området på Teleborg är en bra ide.

Behandlar vi privat & kommunalt lika?

2:a dagen på mammaledigheten och jag har svårt att släppa politiken utan unnar mig ett blogginlägg till eftermiddagskaffet. Vad jag funderar över är synen på det privata och det kommunala. Alltså det som vi bedriver i egen regi i kommunen och det som vi lagt ut på entreprenad. Det är givetvis den senaste tidens fokusering på svensk äldreomsorg i media som ligger i bakgrunden och får mig att fundera. Utöver det så reagerade jag ganska mycket på en artikel som var inne i Smålandsposten idag där ordförande i revisionen, Elsa Jönsson (S), berättade att de i revisionen ämnade öka insynen på det som läggs ut på entreprenad. Har ingenting emot detta om det ligger på en rimlig nivå men borde vi inte öka insynen och uppföljningen av all offentligt finansierad verksamhet i sådant fall. Vi kan väl inte granska de privata utförarna särskilt noga på grund av att de är just privata? Det synsättet grundar sig på en mycket förlegad och socialdemokratisk syn på privata företagare som i alla falll jag inte vill vara med och skriva under på.

Givetvis blir jag liksom alla andra fruktansvärt upprörda över när missförhållanden på äldreboenden uppmärksammas och avslöjas. När det visar sig att den äldres rättigheter kränkts eller där kvalitén på vården och omsorgen inte motsvarar våra förväntningar. Jag är dock glad över att dessa missförhållanden kommer fram och att det ges möjlighet att förhindra och förbättra arbetet istället.

Frågan är då om det verkligen har blivit sämre på dagens äldreboenden eller om det faktiskt är så att både personalen, de anhöringa, de äldre, kommunen och massmedia är mer uppmärksamma och säger ifrån när något går galet? Hur såg det ut på våra äldreboenden för 20 år sedan?

Nu höjs rösterna och många ställer krav och menar att det är det privata som har förstört vår äldreomsorg. Jag är långt ifrån säker på att det är på det viset och menar istället att vi först de senaste åren faktiskt har fått lite bättre koll på läget. Entreprenadösningar har gett både politiker och tjänstemän större kunskap och insyn i verksamheten. Vi vet numera vad vi beställer, vilken kvalité vi eftersträvar vad vi vill uppnå. Vi har skrivit ned upphandlingskriterier svar på vitt och har ett tydligt regelverk att gå efter då vi synar det vi betaalt för i sömmarna. Sedan kanske den tillsynen inte är tillräcklig, det är möjligt, men i sådant falll skall tillsynen öka även i de verksamheter som vi bedriver i kommunal regi också.

Att testa min tes är antagligen inte särskilt komplicerat. Jag har svårt att uttala mig om andra kommuner än Växjö men tror mig ändå kunna skriva att vår tillsyn och kontroll av äldreboenden, privata såsom kommunala, är betydligt bättre än andra kommuners verksamhet som bara har äldreboenden i egen regi. Framväxten av privata verksamheter tvingade politikerna både att ta fram ett upphandelsunderlag med kvalitetskriterier och innehåll. Samtidigt kunde politikerna jämföra mellan olika anbud nivån på det de efterfrågade.

En annan sak stör mig också ganska mycket... Varför skriver massmedia ALLTID "på det privata äldreboendet XX har missförhållanden upptäcks" när det gäller en verksamhet på entreprenad medan de ALDRIG skulle skrivit det "kommunala" om det rörde sig om ett sådant?

Vad står på en mammaledig politikers schema?

Nr 2 har ännu ej anlänt men i väntan på honom eller henne hade jag tänkt att spendera lite kvalitet tid med nr 1. Imorgon får jag och Måns besök av mina föräldrar. Pappa ska hjälpa mig att isolera mina badrumsfönster så att vi inte eldar för kråkorna i onödan. Att byta tätningslister vid fönster och dörrar är det bästa och billigaste sättet att göra energieffektiviseringar. Jag är lite skadad efter min och Åsa Karlsson Björkmarkers (S) klimatutmaning. Men på ett bra sätt... tror jag. Har till och med bytt till LED lampor i mina adventsljusstakar i jakten på att spara energi.

Måns kommer i alla fall att bli svårt nöjd. Morfar med verktyg är kanske det bästa som finns och ingen är bättre på att leka med bilarna än mormor. Eftermiddagen kommer jag spendera genom att dela ut senaste numret av vår moderattidning "Utveckla Växjö" i brevlådorna på Hov. Förhoppningsvis kan en långprommenad med Måns och lite lek på lekplatsen sätta igång saker och ting.

Känns som en fantastisk början på min mammaledighet.

Pressmeddelande - Anna Tenje går på föräldraledighet

Pressmeddelande
Anna Tenje (M)
Ordförande Tekniska nämnden
Ledamot Kommunstyrelsen
Mobil 0709-834416
Fast telefoni 0470-43384
anna.tenje@vaxjo.se
anna.tenje.blogspot.com

Anna Tenje (M) går på föräldraledighet

Imorgon den 1 december 2011 påbörjar Anna Tenje sin mammaledighet. - Tanken är att jag ska vara hemma i 6 månader för mitt andra barn, föräldraledigheten kommer därmed att sträcka sig fram till den 31 maj. Barnet har i skrivande stund inte anlänt men är beräknat de närmsta dagarna.

Under tiden då Anna Tenje är föräldraledig kommer en rad olika personer att gå in som ersättare för de olika förtroendeuppdrag som Anna Tenje är vald till. Vid frågor under denna 6 månadsperioden är det följande personer som ni ska kontakta:

Ordinarie ledamot kommunstyrelsen Catharina Carlsson
Ordinarie ledamot kommunstyrelsens arbetsutskott Ulf Hedin
Ersättare kommunstyrelsens arbetsutskott under perioden Catharina Carlsson)
Ansvarig politiker Trästaden Catharina Carlsson
Ansvarig politiker Miljöfrågor Ulf Hedin
Ledamot krisledningsnämnden Ulf Hedin
Ersättare KSOP Lena Wibroe
Ordförande tekniska nämnden Sigvard Jacobsson
Ledamot Växjö Citysamverkan Sigvard Jacobsson
Ordförande Trafiksäkerhetsrådet Sigvard Jacobsson
Ordförande Enskilda vägar Sigvard Jacobsson
Ordförande Gatu-och byggnadsmiljökommittén Sigvard Jacobsson

Som ledamot i Växjö Kommunfullmäktige och ledamot i Södra Smålands regionfullmäktige kvarstår Anna Tenje som ledamot. För mer information eller kommentarer kontakta Anna Tenje, anna.tenje@vaxjo.se, 0709834416

Anders Borg rules!

Anders Borg har blivit utsedd till årets bästa EU-finansminister 2011 av den mycket högt ansedda tidningen Financial Times. Men vem är egentligen överraskad? Vem kan i detta läge ens komma i närheten av Anders Borgs standard? Jag kan kanske verka lite väl frälst men jag tror ändå att de flesta har förståelse för min övertygelse och respekt som känner inför Anders Borg. Givetvis har vi även EU:s bästa regeringen men Anders Borg är på något vis större än regeringen för tillfället, och har kanske varit så ett bra tag nu.

Stora barngrupper och fler timmar på dagis= fler skador

Är det egntligen en nyhet eller ens förvånande att över 6000 barn skadas på dagis. Jag är faktiskt inte särskilt överraskad. Med fler barn som går i förskolan fler timmar per dag borde detta vara en inte alltför märklig utveckling. Givetvis är det inte bra och det borde samtidigt finnas en positiv utveckling där man lär sig förhindra skador och olyckor. Jag tror dock att det är oerhört svårt att förebygga i samma takt som antalet barn och timmar på dagis ökar. Tänk er själva hur situationen på dagis måste vara för både barn och anställda. Hur känner ni er själva efter en arbetsdag på 8 timmar? Lägg då till att många barn har längre arbetsdag än så. Att det är pojkar i större utsträckning som skadar sig än flickor tycker jag inte heller är så konstigt. Pojkar påverkas mer av stora barngrupper och tappar koncentrationen snabbare när de är trötta. Då inträffar en olycka lätt.

olyckor inträffar överrallt och spenderar man största delen av sin tid på ett visst ställe är det givetvis störst chans att olyckan är framme just där. Jag är inte alls orolig över att våra barn inte är säkra på våra förskolor. Jag hoppas dock innerligt inte att trenden, att fler barn är på dagis i fler timmar, fortsätter. I detta avseende är jag konservativ. Jag är fullt medveten om att alla inte har lyxen att kunna välja eller att gå ner i arbetstid men det finns olika sätt att prioritera och i de flesta familjer är man ändå 2 föräldrar och kan dela på ansvaret och flexa med sina egna arbetstider.

Direkt skadlig vore socialdemokraternas familjepolitik. Att alla föräldrar ska ha rätt att ha sina barn på dagis i 40 timmar/vecka oavsett om föräldrarna jobbar eller ej vore förödande. Framförallt skulle det innebära en katastrof för förskolan med betydligt större barngrupper, lägre personaltäthet och ännu fler olyckor som konsekvens. De ekonomiska aspekterna behöver jag inte ens nämna...

Fackförbunden utmanas av Jobbgarant AB

Smålandsposten skrev idag om ett mycket intressant nystartat företag. Det är Växjöbon Karl Wallin och en kollega till honom som lanserat ett nytt företag som utmanar fackförbunden. Företaget heter Jobbgarant AB och är inget nytt fackförbund utan ett företag som levererar tjänster. Anledningen till att de startade företaget är att de anser att fackförbunden lever i en förlegad tid och att dess stöd och utbud till medlemmarna inte överrensstämmer med vilka behov som efterfrågas. Fackförbunden styrs av en kollektivistisk tanke medan dagens samhälle mer är inriktat på en indiviualistisk sådan. Jag håller helt och klart med och det är väl uppenbart när man ser till fackförbundens medlemssiffror de senaste åren att de inte uppskattas av sina medlemmar.

Jobbgarant fokuserar mer framåt - på att hitta ett nytt jobb, att hjälpa medlemmen och erbjuda en karriärcoach för att bli mer attraktiv för arbetsgivaren. Genom att bli medlem kan man välja bland olika tjänser, det handlar givetvis även om mer traditionell facklig hjälp såsom rättshjälp vid tvister med arbetsgivaren,men känslan är dock att det mycket handlar om att gå vidare. Man kan få hjälp av en personlig coach för att snabbt hitta nytt jobb eller få en puff upp på karriärstegen. Även en inkomstförsäkring kan köpas till.

Jag har svårt att bedöma om människor kommer att föredra Jobbgarant framför ett mer traditionellt fackförbund. Troligen finns potentiella medlemmar snarare bland dem som valt att inte vara med i något fackförbund alls. Bland dem som tröttnat på fackens felaktiga prioriteringar, politiska ställningstaganden och ålderdomliga synsätt men som ändå vill ha viss trygghet och hjälp på traven i att få nytt jobb eller utvecklas ytterligare.

Jag är dock övertygad om att det är en nyttig och välbehövlig konkurrens till fackförbunden, mångfald och valfrihet är alltid bra och antagligen är detta företag bara ett av många i framtiden som sysslar med likande saker.

Att vinna är kul - att vinna över en sosse är underbart!

Dagens stora sammandrabbning var mellan mig och Åsa Karlsson Björkmarker (S). Vi deltog i en trekamp mot varandra på Stadsbiblioteket i Växjö. Det var kommunen som arrangerade en klimatdag och en av programpunkterna var just trekampen mellan de två miljöansvariga politikerna i Växjö, mig och Åsa. Dagens övning bestod av 3 inslag, en trekamp. Först fick vi svara på en rad olika frågor om miljö. Jag vann denna frågesport. Sedan var det dags för sopsortering och även i denna del stod jag som vinnare. Sista kampen handlade om att rangordna olika områdens påverkan på miljön såsom boende, resor, mat, samhällets konsumtion. Här blev det dött lopp mellan oss men jag stod ändå som slutgiltig vinnare av dagens utmaning. Det var ett roligt inslag, inte bara för att jag vann, utan jag lärde mig faktiskt en hel del dessutom.

Vi gick också reda på vem som vunnit transportutmaningen, vem som gjort flest miljövänliga resor till och från jobbet under en månad. Jag vann men med en ytterst liten marginal. Vilket iofs inte spelar någon roll eftersom det viktigaste är att vinna. Nu återstår energiutmaningen. Vem som kan spara mest energi på en månad. Här har vi lite olika förutsättningar eftersom jag bor i en ganska stor villa och Åsa i en lägenhet. Här handlar det dock lika mycket att tävla mot mig själv för att sänka energiförbrukningen. Tycker att det ska bli spännande.

Dagens vinst känns otroligt bra, att vinna en tävling är alltid kul men att vinna över en sosse är underbart!

Vem bryr sig om regionfrågan?

Jag kan inte annat än att bli lite imponerad över hur många männiksor det är som trots allt bryr sig om regionfrågan. Själv kanske jag egentligen borde bry mig lite mer. Jag är i allra högsta grad en involverad och någorlunda insatt politiker som möter den här frågan dagligen men jag skulle ha oerhört svårt att säga att regionfrågan och en eventuellt regionbildning är något som jag brinner för. Jag är snarare lite tvärtom, anti regionfrågan. Jag har från början tyckt att detta i mångt och mycket är ett politiskt påfund, en region skapad av politiker för politiker och med en nytta som är väldigt svår att argumentera för oavsett vilken regionförstoring man än talar om. I alla fall om man ser till individen, till företagen och hur vi på bästa sätt skall förvalta skattebetalarnas pengar. Storskalighet är sällan = effektivitet. Om storsklighet = kvalité är jag inte heller helt övertygad om.

Vem är det då som bryr sig om regionfrågan? Ser man till dem som driver frågan och skriver insändare verkar det främst vara politiker och "vanliga dödliga" som har en mycket starkt känslomässigt band till en viss geografisk region. Många av dem som är upprörda är just "Smålandsanhängare". de som vill att vi ska bilda en småländsk region. De är rädda för att vi förlorar både historia, kultur men kanske framförallt vårt starka varumärke Småland om vi istället ingår i en sydsvensk (skånsk) region. Det argumentet ger jag inte speciellt mycket för. För det första kan man ifrågasätta det historiska argumentet, hur länge har egentligen Småland varit enat. Men oavsett tid känns det ganska oviktigt i sammanhanget. Att vi skulle förlora varumärket, att "småland" som begrepp skulle upphöra existera ter sig föga troligt. Öland har ju knappast slutat att existera vare sig som bergepp eller ö sedan de anslöts till Kalmar län. Vissa saker är helt enkelt starkare och klarar de flesta politiska ombildningar.

Det mest troliga alternativet i dagsläget är en stor sydsvensk region där vi skulle ingå. Jag gillar ju spontant Skåne och skåningar så det kanske inte är helt fel. Men ur ett interlektuellt och politiskt perspektiv är en sydsvensk region inte heller helt självklart. Här handlar det framförallt om att jag inte förstår fördelarna med stordrift och storskalighet. Region Skånes sjukvård är absolut inte billigare eller mer effenktiv än var Landstinget Kronoberg är. Om de har bättre kvalité, vilket är mycket viktigt, är inte heller helt självklart. Storskalighet riskerar helt enkelt att vara oerhört kostnadsdrivande men det finns säkert en hel del fördelar också. Jag tror dock att vi kan tillgodogöra oss fördelarna utan att för den sakens skull skapa en region tillsammans.

Debatten borde inte handla om vilken geografisk region vi ska eller inte ska tillhöra. Debatten borde handla om huruvida storskalighet eller småskalighet när det gäller politiskt konstruerade regioner är en bra eller en dålig idé. Vilka är fördelarna och vilka är nackdelarna. För vem är det bra och för vem är det mindre bra. Gynnar det kvaliteten i sjukvården, valfriheten för patienterna, företagen i regionen och den lilla människan?

Redan idag finns ett enormt stort utbyte och samarbete regionerna emellan för at maximera och kraftsamla. Alla sjukhus kan och bör inte göra allt och därför skickar ex vi våra hjärtpatienter till Blekinge medan de skickar sina cancerpatienter till oss för högspecialiserad cancervård. När det gäller infrastruktur, tåg och bussar, samarbetar vi redan med både Skåne, Jönköping och Kalmar. Är inte det ett system som vi istället borde fortsätta att utveckla och bygga vidare på istället för att istället skapa den poltiska plattformen och den politiska representationen inom ett visst givet geografiskt område.

Så vem skriver då jag för, vem skriver Smålandspostens moderator för och vem debatterar alla politiker för i regionfrågan. Jag tror egentligen att detta är en enorm intedebatt, vi pratar och skriver inför tomma läktare och allmänt ointresserade medborgare som oavsett utgång antagligen inte kommer märka särskilt stor förändring. Folk i allmänhet är intresserade av att skolan är trygg och fokuserar på kunskap, att vården och äldreomsorgen fungerar när man behöver den och att våra skattepengar inte används till onödigt tjafs utan är riktade till dem som mest behöver dem. Men vad vet jag... det kanske bara är min låga som brinner för fel frågor.

Videum 25 år

Har precis varit väg på en mycket trevlig födelsedagslunch ute på universitetsområdet. Det var Videum, Växjö kommuns utvecklingsbolag, som fyllde 25 år. Värd och värdinna för lunchen var bolagets ordförande Kristina Knöös Franzen (m) och bolagets vd David Svensson. Måste säga att jag är mycket imponerad över Videums utveckling och expansion de senaste 25 åren. Det är väl kanske främst sedan 1996 som jag själv kunnat följa deras utveckling, det var nämligen året då jag kom till Växjö och bosatte mig ute på Campus för att studera. 1986 startade Växjö idécentrum som en vision om ett centrum för entreprenörskap, nyföretagande och forskning. Idag är Videum fastighetsägare till 113 000 kvm och driver Videum Science Park med 120 företag som hyresgäster och ett modernt konferenscenter. Videum är en tydlig och viktig länk mellan näringsliv, forskning, universitet och kommunen.

Förvirrat tillstånd - inte bara gravid

Växjö kommunfullmäktige... jag säger bara det. Nästan lika spännande som i riksdagen då det inte heller här är helt självklart hur utgången på vissa frågor blir eller i alla fall hur vissa väljer att rösta. Det var i flera frågor som osäkerheten rådde vid dagens sammanträde.

Jag vill dock poängtera att det inte jag som stod för förvirringen trots mitt gravida tillstånd. Men visst är det kul när saker och ting inte är så förutsägbart...eller? För min del tycker jag att det är hederligare att hålla fast vid de överenskommelser mitt parti och jag gör, jag är tydlig och öppen med hur jag tänker rösta och om jag skulle planera att avvika berättar jag det i god tid. Jag skulle aldrig sitta vid ett sammanträde och rösta på ett annat sätt än jag deklarerat tidigare. Allt annat vore ju respektlöst mot mina partikamrater och allianskollegor.

Vi befinner oss i en förtroendebransch och för mig handlar det om att vårda det förtroende Moderaterna fått av väljarna och det förtroende de gett mig. Men det handlar också om att vårda förtroendet mellan partierna i alliansen och även till oppositionen som trotsallt faktiskt finns där också.

Jag kanske överreagerar... jag är ju gravid=)

Kanelbullens dag i Växjö - gågatan 25 år

I lördags var det sanneligen kanelbullens dag på Växjös gågata. Gågatan fyllde 25 år och detta skulle firas med pompa och ståt... eller i alla fall med kaffe och kanelbulle. Växjö City förening och kommunen hade gjort gemensam sak för att uppmärksamma denna dag och kommunen bjöd på kaffe och kanelbulle. Jag agerade "kaffeflicka" och serverade bokstavligen kaffe till fikasugna medborgare. Många glada invånare kom fram och tog del av den lilla skatteåterbäringen vi erbjöd och vittnade om hur fantastiskt bra det blivit med en bilfri gata. Jag har upplevt något annat och för mig är det i stort sett otänkbart att tänka mig Växjö city utan en gågata med uteserveringar, sittbänkar, blomsterarragemang och strosande växjöbor. Det var långtifrån en självklarhet att göra gatan bilfri när förslaget var uppe - många av övertygade om att detta skulle leda till minskad handel och en sjävdöd för centrum. Saker och ting visade det sig bli precis tvärtom.

Vädret (28 grader varmt och enormt hög luftfuktighet)bidrog dock till att många var mer sugna på saft än bulle och kaffe vilket bidrog till ett stort överskott av kanelbullar. Detta I-landsproblem löste jag, Roland Gustbée och Rosmarie Lindström genom att besöka de flesta av Växjös äldreboenden och bjuda våra äldre på kanelbullar. Tror att det var många som uppskattade detta, kanske var det till och med bättre och mer uppskattat att bjuda dem än att stå på gågatan. Våra äldre har både upplevt bilgata och gågata och flertalet minns säkert den infekterade debatten när beslutet genomfördes. Hursomhelst blev det hela trevligt och kändes väldigt bra.

Okläckta centerpartister

Den senaste tiden tycks de dyka upp precis överallt, okläckta centerpartister. Tyvärr överrensstämmer det inte riktigt med verkligheten om man ska tro den senaste tidens opionsundersökningar. Både centern och kristdemokraterna har en rejäl uppförsbacke framför sig. Jag är dock övertygad om att är det någon som kan locka fram nya centerpartister ur skalet så är det just Annie (Johansson)Lööf. Hon kan dra nya röster till partiet genom sin moderna, lyssnande och tydliga ledarprofil samtidigt som hon på ett trovärdigt sätt kan förvalta det centerpartisktiska arvet genom att hon är ideologiskt medveten och påläst samtidigt som hon är oerhört jordnära och därtill en riktig lantis (kommer från Värnamo precis som jag). Annie är förvisso betydligt liberalare än många av sina partikamrater och kanske till och med mina men det tror jag i grunden är nyckeln till centerpartiets framtida överlevnad. En utveckling av landsbygden handlar nämligen om att vi måste föra en liberal näringspolitik, ett enklare regelverk, men även se till vilka nya utvecklingsområden och utvecklingspotential det finns inom de gröna näringarna. Vi måste komma bort från tanken att antingen är man för staden eller för landsbygden, de är inte motpoler som motverkar varandra. Det ena utesluter absolut inte det andra, det ena är en förutsättning för det andra. Centern behövs i alliansen och Annie Lööf är personen som kan lyfta partiet.

Äganderätten måste respekteras

Jag har under hela min politiska karriär talat mig varm och skrivit debattartiklar och motioner i riksdagen om äganderätten och då företrädesvis den privata äganderätten. Jag anser att det är oerhört viktigt att alla respekterar äganderätten och att inskränkningar inte tolereras. Vanligtvis har problematiken kring äganderätten handlat om expropriering och att staten/kommunen inte ersätter marknadsmässigt vid intrång av den privata äganderätten. I mitt kommunala uppdrag som tekniska nämndens ordförande har jag fått lära känna en annan del problematiken, nämligen att privata fastighetsägare tar sig väldigt stora friheter på kommunal mark. Det har bland annat handlat om att man anser att ens egen mark är förliten för att inrymma lekstuga, växthus, vedskjul eller studsmatta och därför använder sig av kommunens angränsande mark. Inget jag rekommenderar! Nu senast kunde jag läsa i Smålandsposten att lilla Hultets byalag satt upp en inte alltför välkomnande skylt vig en badplats på kommunens mark. Det är svårt att missförstå budskapet ”Välkommen hit tillsammans med någon medlem i Lilla Hultets byalag”. Jag behövde inte fundera särskilt länge på saken utan har nu "gett order" om att denna skylt skall tas ned omedelbart. Jag vill också att vi tittar närmare på de avgränsningar/avstängningar som de har gjort med staket och liknande. Vill de köpa marken till marknadspris är jag villig att diskutera saken men fram tills dess att de gör de så är det allmansrätten som råder och det är kommunen som äger marken.

Sänkt skatt får vänta...

Jag får många frågor från vänner om hur det känns som moderat och alliansföreträdare att behöva backa från det 5:e jobbskatteavdraget och andra skattesänkningar som var tänkta att klubbas i riksdagen i höst. Sanningen är väl den att det aldrig är kul att behöva backa från något som i grunden är bra och positivt och då särskilt inte en skattesänkning.

Det känns dock som om det finns fog för Anders Borgs oro och att vi gör klokt vara lite försiktiga med statsfinanserna. Jag är dock övertygad om att det 5:e jobbskatteavdraget kommer så snart saker och ting lugnat ner sig på världsmarknaden. Att sänka skatten är av oerhört stor betydelse när det gäller att skapa fler jobb och att få fler människor att gå från utanförskap till arbete. Det blev uppenbart när KI kom med sina kommentarer igår med anledning av beskeden från Rosenbad om den uppskjutna skattesänkningen. KI menar att sänkt skatt leder till fler jobb, ökad sysselsättning och högre tillväxt. Men om sänkt skatt är så bra - varför kör vi inte bara på då och sänker skatten ännu en gång? Ja... det kan man verkligen fråga sig. Kanske hade det inte varit fel att våga lite, eller så är det precis vad vi inte borde göra då det inneburit att vi varit tvingade till att låna pengar om vi inte skulle möblera om i det övriga reformpaketet.

Sänkt skatt på arbete är precis lika bra nu som det var innan problemet nu är att vi inte längre har pengarna till att sänka skatten eftersom tillväxten i Sverige enligt färska kalkyler beräknas halveras (från 4% till 2%). Det handlar alltså inte alls om att vi väljer att lägga pengarna på något annat (som socialdemokraterna tycks tro) utan helt enkelt att statsfinanserna beräknas minska och att utrymmet för reformer därmed minskar. Socialdemokraterna verkar dock inte alls främmande för att öka på statsskulden ytterligare i tider där länder som lever över sin förmåga riskerar att gå i konkurs. De vill inte sänka några skatter såklart utan det är bidragen som ska höjas.

En sak som jag i alla fall inte behöver backa från är det utlovade skattesänkning här i Växjö kommun. Det är förvisso inte på mer än 10 öre men den blir i alla fall av. Lite sänkt skatt är alltid bättre än oförändrad skatt.

Vargjakt och rovdjurspolitik på tapeten igen

I dag ämnar regeringen överlämna sitt till Europeiska kommissionen gällande den hårt diskuterade vargjakten. Jag fäljer detta med spänning med tanke på att jag jobbade med dessa frågor en hel del under min tid i riksdagen samt är allmänt intresserad av frågan som jägare och djurvän. Verkar dock som om jag får följa debaten på nyheterna ikväll då jag sitter på möte vid tidpunkten för presskonferensen i eftermiddag. Min uppfattning är att vi måste bedriva varg- och annan rovdjursjakt. Detta av flera anledningar men framförallt för att få en livskraftig stam men framförallt handlar det om att öka acceptansen för rovdjuren i de områden där det finns mycket rovdjur och där konflikten med människor och tamboskap blir uppenbar.

Idag berörs bara vissa delar av Sverige men det är uppenbart att det i framtiden kommer att beröra betydligt fler. det märker vi inte minst här i Kronoberg där en vargtik nu etablerat sig och inväntar sällskap. Ett par år bort och vi kan ha flera föryngringar och betydligt fler vargar i länet/Småland. Det är därför som det är så viktigt att vi här i Sverige själva får fatta beslut om varg- och övrig rovdjursjakt och att inte EU blandar sig i detta. Då finns risken att vi misslyckas med att förvalta rovdjursstammen samt att tjuvjakten ökar och eskalerar.

På regeringens hemsida går det att läsa mer om vår rovdjurspolitik:
http://www.regeringen.se

Ledin vet vad han sjunger om...

Strofen från mina ungdomsår "Sommaren är kort, det mesta regnar bort" känns oerhört sann. Jag ska väl förvisso inte klaga för jag har haft en fantastiskt trevlig sommar med en hel del bad och soltimmar på stranden. Jag blev dock förvånad över att sommaren tog slut så tvärt. Har varit igång och jobbat i 1½ vecka och det var också i samma veva som jag kom tillbaka som sommaren tog slut. har dock svårt att se att det skulle vara något sammanträffande. Riktigt så mycket har jag inte att säga till om på kommunen=)

Många vill hävda att jag har fel och att sommaren inte alls är slut. Men det känns verkligen som om hösten redan är här trots att knappt ett löv på träden har ändrat färg. Vet inte riktigt vad det beror på men det känns redan helt rätt att koka soppa och elda i öppna spisen. För min del som både älskar höst och vinter är detta givetvis inget problem men jag kan tänka mig att personer som ofta drabbas av höst/vinter depp går en ganska tung tid till mötes.

Mitt stora problem för tillfället är dock kläder. Jag har en hel del snygga och praktiska mammakläder som jag hade planer på att använda ett bra tag till. Men korta färgglada kjolar och klänningar känns inte helt ok längre. Slutsatsen jag drar av detta är helt enkelt att jag måste ge mig ut och shoppa nya kläder. I helgen är det dock bröllop och då får det bli en sommarklänning vare sig det blir 10 eller 30 grader ute.

Karlstad i sikte...

Sitter på tåget till Karlstad för att delta i moderaternas kommunala rikskonferens, numera kallad Sverigemötet. Något osäkert om jag kommer komma fram med tanke på att resan innebär 4 byten och därmed 4 möjliga förseningar för SJ men det ska nog gå vägen, särskilt med tanke på att jag har en väntetid på ca 30 min vid varjhe tågbyte så det finns viss marginal. Jag är dock övertygad om att det något krångliga resan till Karlstad ändå ska ge utdelning, jag är svältfödd både på moderat politik och social moderat umgänge. Den senaste tiden har det bara varit jobb jobb jobb för min del så det ska bli kul att umgås med mina moderata vänner utanför mötesrummen för en gångs skull. Vi är en ganska stor delegation från Växjö och Kronoberg och jag ser fram mot att träffa mina gamla riksdagskollegor också.

Det är dock inte en ren nöjesresa utan imorgon förmiddag ska jag hålla i ett seminarie som handlar om energieffektiviseringar. ”Energieffektivisering: Vad kan jag göra i min kommun för att värna miljö och spara skattepengar. Jag är moderator och ska leda diskussionen och ställa frågor. I panelen siter Anna Jähnke, moderat
kommunalråd i Helsingborgs Stad, Magnus Frantzell vd för Belysningsbranchen & Mikael Karlsson som är ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen, SNF. Jag är övertygad om att det kommer att bli en mycket spännande och lärorikt seminarium för alla inblandade. Jag ser fram emot att få nya tips och idéer på hur vi kan spara mer pengar och energi i Växjö kommun. Vi har gjort mycket som är bra men har fortfarande mycket kvar att göra, särskilt inom detta område.

Att twittra eller inte twittra

den är den stora frågan i dagens smålandsposten. Anledningen till diskussion är att en ung socialdemokratisk herre vid namn Kenan twittrade under vårt senaste sammanträde i tekniska nämnden. Han twittrade om att han var förbannad för att han förlorat en votering, att jag var maktgalen och att jag använde mig av härskartekniker. Jag kunde inget annat än att småle en smula när jag fick höra vad han skrivet, tar inte illa upp hur gärna Smp än vill och jag tänker inte förorda ett twitterförbud på mina sammanträden. Att inskränka yttrandefriheten har nämligen aldrig varit min grej och Kenan ska väl helt enkelt vara tacksam för att jag inte är av samma åsikt som hans egen partiordförande och gruppledare i riksdagen. Tekniska nämnden är ett öppet sammanträde och likväl som att åhörare välkomnas dit så välkomnar jag att iformation om våra beslut förs vidare till medborgarna. Jag förutsätter dock att man håller sig till sanningen...

href="http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/posse-(2749732).gm#disqus_thread">

Varför talas det så tyst om...

...historiens största skattesänkningar? Jag tycker faktiskt att det är ganska konstigt. Snacket i fikarummet är hett när det är dags för utvecklingssamtal och eventuella löneförhöjningar. Besvikelsen är stor när lönehöjningen inte är tillräckligt stor eller obefintlig och glädjen enorm när höjningen överträffar förväntningen. I och för sig inget konstigt med det, det är naturligt. Vad jag finner märkligt är att det enskilt största ekonomiska tillskottet i plånboken de senaste åren för de som arbetar inte alls är löneförhöjningen, utan skattesänkningarna.

Tack vare jobbskatteavdraget får en vanlig löntagare behålla 1750 kronor mer varje månad. Det är mer än en extra månadslön varje år. Vem har fått en liknande löneförhöjning de senaste åren?

Vad som få noterat är att vi under nästa år inför vi ett femte jobbskatteavdrag som kommer att ge dig ännu mer pengar i plånboken. Förhoppningsvis (om jag fick bestämma själv i alla fall) kommer vi kunna sänka skatten utterligare i Växjö för alla. Något som vi återkommer till inom kort när vi presenterar budgeten.

Vi vill att det alltid ska löna sig att arbeta. Att fler jobbar innebär mer resurser till vår gemensamma välfärd. Den sänkta skatten på arbete har gjort stor skillnad, framförallt för de som tjänar minst – tre fjärdelar av jobbskatteavdraget går till låg- och medelinkomsttagare.

Så var glada både för löneförhöjningen med framförallt för skattesänkningen!

Läs mer på www.jobbskatteavdrag.se och ränka på hur mycket du har fått i sänkt skatt.