28 oktober 2009

Jordbruksministern tar ett steg i rätt riktning

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen

Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se


Jordbruksministern tar ett steg i rätt riktning med sitt uttalande om gårdsförsäljning, säger Anna Tenje (m)

- Eskil Erlandssons uttalande om att vingårdar i Sverige kan bli filialer till Systembolaget och då sälja vin till turister är ett steg i rätt riktning. Det skulle vara positivt för landsbygdens utveckling och de gröna näringarna med exempelvis lokala och småskaliga öl- och vinproducenter som kan sälja sina varor direkt på gården.

Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, apropå jordbruksminister Eskil Erlandssons uttalande till TT imorse i gårdsförsäljningsfrågan.

- Jag har under mandatperioden motionerat om att just tillåta gårdsförsäljning och att verka för en levande landsbygd. Småskalig och närproducerad produktion av livsmedel behöver värnas. Gårdsförsäljning skulle vara positivt för arbetstillfällen på landsbygden och för den lokala turismen. De gröna näringarna, utvecklingen av närproducerade livsmedel och arbetet för en levande landsbygd skulle gynnas genom att gårdsförsäljning tillåts.

- Ett närliggande problem för att landsbygden ska kunna locka till sig unga människor är att god service finns i samhällena – med livsmedelsaffärer, skola, bensinmack, post och systembolag. Tyvärr har Systembolagets etableringspolitik bidragit till utarmning av mindre orter på landsbygden. Systembolagsombuden på landsbygden har lång erfarenhet av att hantera alkoholhaltiga drycker och de borde få utöka sin service med ett litet lager med de populäraste varorna. Sådana ”mini-systembolag” skulle kunna bidra till en levande landsbygd.

För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se

Jag besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby imorgon

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen

Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se


Anna Tenje (m) besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby imorgon för att samtala om yrkesutbildningar och följa upp sin motion om yrkeshögskola i Ljungby.

Yrkesutbildningar av hög kvalitet är väldigt viktiga för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Det ska bli väldigt intressant att se hur Idé & Resurscentrum i Ljungby arbetar med yrkesutbildningar och hur detta kopplas samman både med näringslivets behov av kompetent arbetskraft och ungas utbildning och deras möjligheter till jobb. Inom ett par år kommer många kvalificerade industriarbetare att pensioneras, samtidigt som många unga står utanför arbetsmarknaden. När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka - vi har inte råd med en kompetensförlust. I detta sammanhang är yrkesutbildningar ett starkt verktyg för både ungdomarna och företagen.

Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att hon imorgon, fredag den 29/10, besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby. Anna Tenje har nyligen under riksdagens motionsperiod lämnat in en motion om att inrätta en renodlad yrkeshögskola i just Ljungby.

Regeringen har tidigare beslutat att höja kvaliteten och statusen samt öka antalet platser på den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Alla yrkesutbildningar ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv, lärare och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.

En renodlad yrkeshögskola bör inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb. Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallands län samt norra Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera.

Plats: Idé & Resurscentrum i Ljungby, Plan 2 på Garvaren, Ljungby
Tid: Fredag 29/10 kl 13.30

För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se

14 oktober 2009

Vargen vandrar åter i de småländska skogarna

Vargen som var ute på prommenad för ett tag sedan är uppenbarligen tillbaka i Kronobergs län igen. Natten till tisdagen revs tre får i Eneryda. Man har även sett vargen springa mellan husen mitt i samhället. Detta handlar antagligen om en ungvarg som är ute och letar efter ett eget revir. Något som är alltmer vanligt i takt med att antalet vargar i Sverige har ökat så mycket den senaste tiden.

Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. I småland har vi ju inte stött på detta i någon större utsträckning tidigare men kanske något som vi får anledning att diskutera betydligt mer flitigt i framtiden.

Förra året skrev jag en motion i riksdagen om att vi borde börja jaga varg för att också ha en ansvarsfull förvaltning av den svenska vargstammen. Jag vill gärna ha varg men jag vill att stammen skall ligga på en rimlig nivå. Detta är viktigt inte minst utifrån det perspektivet att samhället, de männiksor som lever i vargområden, ska kunna acceptera vargstammen. Gör de inte det kommer vi bara att se tjuvjakt och förbannade männiksor.

Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.

Vargen som nu är och hälsar på i Småland verkar inte det minsta rädd för männiksor något som i sig är problematiskt. De hade ju bokstavligen fått jaga ut vargen ur Eneryda mitt på blanka dagen. I de länder där man bedriver jakt på varg har man sett en positiv utveckling i relationen mellan människa och varg och varg och hund. I de länder där man tillåter jakt på varg blir också vargen skygg gentemot människor och hundar och problem som de vi nu har uppstår sällan.

Historien om den småländska vargen kommer antagligen bara att sluta på ett sätt. Länsstyrelsen kommer att bevilja att en jägare skjuter den. Om vargen varit skygg och inte närmat sig bebyggelse, tamboskap och människor skulle detta inte inträffat.
Så för vargens skull anser jag därför att vi borde tillåta jakt på varg.

Nedan finner ni min motion i sin helhet:

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förvaltningen av den svenska vargstammen i syfte att göra den mer ansvarsfull.

Motivering
Under många år har vi sett en stadig ökning av den svenska rovdjurstammen. Detta gäller även den svenska vargstammen. Preliminära siffror från inventeringar visar att vargstammen passerat målet med 200 vargar i Sverige. Riksdag och regering tog beslutet om 200 vargar eller 20 föryngringar. Rovdjursutredningen är avlämnad och regeringen kommer inom en snar framtid att presentera sin rovdjursproposition där nya mål kommer att specificeras. Förslaget från rovdjursutredaren är att vi skall ligga kvar på samma nivå i ytterligare tre år och därefter utvärdera ännu en gång. Men för att bibehålla nivån på antalet vargar måste vi vidta åtgärder.

Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. För jägarna innebär detta givetvis att det finns fler vargar på markerna. Det leder i sin tur till att älgarna blir färre, oron större och att fler hundar och andra tamdjur skadas eller i värsta fall dödas. I en del områden har lösarbetande hundjakt varit i stort sett uteslutet de senaste åren.

Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.

Jag tror även att det är nödvändigt att vi har en betydligt mer regional förvaltning av rovdjuren. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden. Samtidigt som vi slår fast att vi vill ha en livskraftig vargstam i Sverige måste vi ta hänsyn till de människor som faktiskt delar vargens territorium. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.

Stockholm den 7 oktober 2008

Anna Tenje (m)

06 oktober 2009

S, V och MP lånar till arbetslöshet och skattar bort jobb

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har nu presenterat sina budgetförslag för år 2010. De presenterar skattehöjningar samt avgifts- och bidragsförändringar inom en mängd olika områden. Sammanfattningsvis kan man säga att de rödgröna lånar till högre arbetslöshet och skattar bort jobb. Det är återigen bidragslinjen som gäller istället för arbetslinjen.

Det blir färre jobb med S, V och MP. Oppositionens sammantagna försvagningar av arbetslinjen samt skattehöjningar för låg- och medelinkomsttagare och företag leder till att cirka 40 000 jobb försvinner på kort sikt. De är djupt oansvarligt då de försvagar de offentliga finanserna och ökar arbetslösheten ytterligare. Eftersom de inte tar med effekterna av detta i sina beräkningar blir deras budgetar i praktiken underfinansierade med 10-15 miljarder kronor. Vänsteroppositionen lånar till arbetslöshet. På längre sikt blir effekterna än mer dramatiska. En sämre fungerande ekonomi med oppositionens förslag riskerar att leda till cirka 100 000 i lägre sysselsättning.

Oppositionen som helhet vill införa en särskild LO-skatt som innebär att låg- och normalinkomsttagare kommer att få betala mer i skatt. För ett vårdbiträde innebär (s)-förslagen en sammantagen skattehöjning på 11 000 kr under nästa mandatperiod. Med Vänsterpartiets förslag kommer skattehöjningen att bli närmare 70 000 kronor.

Trots en hög ungdomsarbetslöshet kommer det att bli mycket dyrare att anställa ungdomar när de rödgröna tar bort halveringen av socialförsäkringsavgiften. Dessutom vill Socialdemokraterna försämra förutsättningarna för entreprenörskap och företagande genom återinförd förmögenhetsskatt. Det är ingen långsiktig politik som inger förtroende.

Man kan konstatera att oppositionens politik leder till lägre disponibla inkomster, högre kostnader och mindre marginaler för merparten av Sveriges befolkning, företag, kommuner och landsting. De så kallade satsningarna på kommunerna är en sanning med modifikation med tanke på att de inte räknat med andra minskade intäkter eller höjda avgifter för kommunernas del som de nu vill införa.

Skuggbudgeterna visar tydligt att (s) nu girar till vänster med krav på omfattande skattehöjningar för vanligt folk och en nedmontering av arbetslinjen. S, V och MP är fortfarande förvånansvärt oense. Mer än 1 år före valet 2005 var borgerligheten ense om det mesta i Bankeryd. S, V och MP har inte ens lyckats enas kring 10 punkter. Oppositionen saknar en sammanhållen jobbpolitik men är eniga om att välja bidragslinjen framför arbetslinjen. Det ska löna sig mindre att arbeta och mer att inte göra det.

Anna Tenje (m)
riksdagsledamot Kronoberg

Pressinbjudan- Hindra Mackdöden!

Pressinbjudan

2009 10 07

Anna Tenje (M), riksdagsledamot Kronobergs län
070-572 3900

Jan R Andersson (M), riksdagsledamot Kalmar län
070-248 9099 / www.moderat.se/jan_r_andersson

Hindra mackdöden!

Plats: Börjes Tankcenter, Järnvägsg. 18, Åseda
Tid: Onsdag 7 oktober 2009, klockan 10:00-10.45

Allt oftare när man färdas på den småländska landsbygden och passerar genom småorter möts man av nedlagda bensinmackar. Den så kallade mackdöden har drabbat den småländska glesbygden mycket hårt allt sedan pumplagen infördes.

- I både Kronobergs och Kalmar län har det plötsligt blivit väldigt långt till bränsle sedan macken slog igen. Och eftersom den oftast var sista samlingspunkten i byn, där all återstående samhällsservice funnits centrerad, har mackdöden inneburit ett hårt slag för vår landsbygd säger Anna Tenje (M), riksdagsledamot för Kronobergs län.

- I tider då mackdöden härjar som värst går Börjes Tankcenter emot strömmen och återupprättar pumpar på orter som blivit utan mack. Vi är i Åseda idag för att få reda på hur man resonerar kring detta och välkomnar att företag vågar satsa på landsbygden, berättar Jan R Andersson (M), riksdagsledamot för Kalmar län.
- Resultatet av dagens besök tar vi med oss till Stockholm och riksdagsarbetet, där vi redan slagit ett slag för landsbygdens mackar genom att skriva en motion om att hindra mackdöden genom att avskaffa pumplagen. Motionen har vi dessutom med oss idag, avslutar Tenje och Andersson.

Media hälsas välkomna!

Förenkla hanteringen av vildsvinskött

Jag har precis lämnat in en motion om att förenkla regerlverket kring hantering av vildsvinskött. Det är idag nästan krångligare för jägaren att ta hand om vildsvinsköttet än att skjuta själva grisen, och det säger inte lite om hur krångligt det kan vara. Jag anser att det är mycket viktigt att vi får bukt med de stora vildsvinspopulationen som ställer till med stora problem inte minst i trafiken. Regeringen har gjort det enklare att jaga vildsvin men vi måste även förändra och förenkla hanteringen av vildsvinsköttet. Jag anser att jägaren skall ha möjlighet att leverera vildsvin direkt till konsument samt till butiker efter det att köttet har genomgått provtagning för trikiner samt en viltundersökning av utbildad jägare.

SR Kronoberg uppmärksammade motionen igår...



Nedan finner ni motionen i sin helhet:

Motion – Förbättra jägarens villkor för försäljning av produkter av vildsvin

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen att möjliggöra för jägare att sälja vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsument utan krav på besiktning i vilthanteringsanläggning.

Bakgrund
Ingen har väl kunnat undgå att lägga märke till att den svenska vildsvinstammen har ökat explosionsartat de senaste åren. Vildsvinen ökar i antal, konflikterna med de bökande djuren likaså. Trots en avskjutning på ca 25 000 djur per år ökar antalet snabbt. Varken jägare eller lantbrukare hinner helt enkelt att skjuta av dem i samma takt som nya kultingar föds.

Vildsvinsrelaterade skador begränsas inte till att de äter och bökar sönder naturen. De springer också ut i trafiken och orsakar trafikolyckor. Vid sekelskiftet var det något hundratal, 2006 passerades tusentalet olyckor och i år beräknas det bli mer än femtonhundra olyckor. På bara ett par år har trafikolyckorna med vildsvin ökat med mer än 50%, något som inte är acceptabelt. I några län är vildsvinsolyckorna till och med fler än trafikolyckorna med älg.

Regeringen ändrade i december 2008 jaktförordningen för att underlätta jakten på vildsvin. Detta är i grunden mycket bra men fler insatser förutom att underlätta själva jakten behövs. Vi behöver även förenkla proceduren att ta hand om vildsvinsköttet när väl grisen är skjuten.

Reglerna för hanteringen av vildsvinskött är både många och kräver en hel del av jägaren. Risken är att det helt enkelt blir för komplicerat att syssla med vildsvinsjakt och att jägaren blir avskräckt. Inte nog med att det är svårt att skjuta vildsvin, jägaren måste genomgå än ännu svårare procedur innan köttet ligger på tallriken. Jag anser helt enkelt att vi måste göra det lättare för jägare att tillgodogöra sig samt att sälja vildsvin och vildsvinskött.

Gällande bestämmelser
För att kött av vilt ska kunna avsättas på hela EU-marknaden måste det ha hanterats i så kallade vilthanteringsanläggningar, det vill säga slakterier för vilt som har godkänts av Livsmedelsverket. Jägaren ska leverera viltet oflått respektive oplockat till anläggningen, men inälvorna får vara urtagna. Efter avhudning respektive plockning ska köttet besiktigas av officiella veterinärer som är anställda av Livsmedelsverket. Vildsvin ska dessutom undersökas med avseende på förekomst av trikiner.

Innan viltet levereras till vilthanteringsanläggningen ska det undersökas av utbildade personer. Det är jägare som har genomgått en särskild utbildning som har tagits fram av branschen och godkänts av Livsmedelsverket. När viltet levereras till vilthanteringsanläggningen ska det åtföljas av en särskild blankett, Intyg och underrättelse.

Vildsvin kan som sagt vara bärare av trikiner och ska enligt gällande lagstiftning därför alltid passera en vilthanteringsanläggning, utom i de fall köttet enbart konsumeras i jägarens eget privata hushåll. Om köttet ska konsumeras i det egna hushållet rekommenderar Livsmedelsverket att prov tas och undersöks för förekomst av trikiner.

Möjliggör direktleverans även av vildsvinskött
Jägare kan i vissa fall leverera vilt och kött av vilt direkt till konsumenter samt till butiker och restauranger utan att det har undersökts av veterinär. Detta gäller dock inte vildsvin vilket jag anser att vi bör ändra på. Det måste bli enklare och mer fördelaktigt för jägaren att ge bort eller sälja vildsvinskött.
Jag anser att jägaren skall ha möjlighet att leverera vildsvin direkt till konsument samt till butiker efter det att köttet har genomgått provtagning för trikiner samt en viltundersökning av utbildad jägare. När viltet levereras till kund ska det åtföljas av intyg på att köttet är fritt från trikiner och genomgått en viltundersökning av utbildad och certifierad jägare.
Certifiering och utbildning av jägare för att kunna ta trikinprover samt göra en kvalitetssäkrad bedömning av viltet skulle kunna ingå i den utbildning som redan finns för viltundersökning.
Det övergripande syftet är att minska skadorna på skog, jordbruk & olyckor i trafiken samtidigt som vildsvin måste ses som en värdefull viltresurs. Ur miljösynpunkt är viltkött ett mycket bra alternativ. Det är både närproducerat och ekologiskt. Vi bör därför uppmuntra att fler både skjuter och äter vildsvin, att möjliggöra för jägare att sälja vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsument kan vara ett sätt.

03 oktober 2009

Kan jag vara privat på bloggen eller facebook?

Smålandsposten tar upp en intressant fråga som jag funderat på många gånger. Kan vi som politiker vara privata på bloggen eller på facebook? Mitt svar på frågan är både JA och NEJ, samt att det beror på helt och hållet på vilket sätt. Sedan är det helt och hållet upp till mig själv hur jag vill att jag själv ska framstå. Jag måste ju alltid vara beredd på att granskas av media och andra så det gäller ju att tänka mer än en gång innan man på automatik går med i en ny facebook grupp eller publicerar en bild från helgens fest.

Jag har ju på något sätt valt att vara både politikern Anna Tenje och mamman Anna Tenje på min blogg och på facebook också för den delen. Jag vill med denna profil dels visa läsare att jag är en vanlig människa med en ganska normal vardag samtidigt som jag vill ge en så rättvis beskrivning av mitt uppdrag som riskdagsledamot som möjligt. Jag har valt att publicera bilder på Måns och Jonas för att visualisera mitt liv lite bättre. Jag inbillar mig på intet sätt att mitt liv är särskilt intressant för andra att läsa om men då kan man ju låta bli.

När det gäller Robert Olesens (s) så får han gärna hålla på min sin grej på facebook. Han gör ju antagligen mindre skada för skattebetalarna om han spelar spel och leker på facebook på arbetstid än om han jobbar med politiken i Alvesta. Att han inte framstår som särskilt seriös är bara en bonus och ger inte mer röster till sossarna förhoppningsvis. den dagen han leker maffiaboss på gatorna i Alvesta tror jag att väljarna sätter stopp för honom=) Tyvärr förstärker han kanske den negativa synen på politiker att vi inte gör någon nytta och bara fjantar runt.

Folkvald kultur - kulturelitist eller svennebanan

Gunnar Bergdahl har gjort en sammanställning över riksdagsledamöters kulturintressen och bästa upplevelser. Jag har inte läst boken i sin helhet utan bara sett och hört mindre utdrag och recentioner. Smålandsposten redogjorde i dagens tidning för hur vi riksdagsledamöter från Kronobergs län hade svarat. En sak är klar och det var att det inte råder någon kulturelitism i vårt län. Hade förvånat mig om så var fallet egentligen. Mina svar skiljer sig kanske något från mängden men det handlar nog snarare om min ålder än något annat.

Tror egentligen att vi riksdagsledamöter är som folk är mest egentligen när det gäller kultur. Visst uppskattar vi konst i alla dess former men vi springer inte oftare på vernisage eller lyssnar mer på opera än vad andra gör. En del riksdagsledamöter har säkert svarat en aning pretto men de flesta av oss erkänner säkert att vi trivs bäst i mysbyxor, ser fram mot fredagsmys och gillar svenska deckare.

Kultur är för mig ganska dubbelbottnat. Jag tycker att det är oerhört viktigt samtidigt som jag anser att man bör prioritera andra saker när det handlar om att spendrea skattebetalarnas pengar. Jag gillar inte heller kulturelitismen som råder på en del kultursidor och inom vissa kretsar i Sverige. Att man anser sig vara "finare" bara för att man uppskattar eller säger sig uppskatta en viss form av kultur som vi andra dödliga inte förstår. Jag tycker att det är oerhört bra att den skattefinansierade kulturen i ex Växjö har flyttat ut från konsthallar och stängda rum och ut på gator och torg där folket finns som betalar för kalaset. För mig är det dock viktigt att kulturskaparna ser sig om efter annan finansiering än enbart skattepengar. Kulturen liksom idrotten måste arbeta med sponsorer.

Om det är någon som är intresserad av hur jag svarat i boken Folkvald kultur kan ni se mina svar nedan.

Vad är din största scenupplevelse?
Caesars Palace på Sivans i Växjö 2000

Vilken är den bästa bok du har läst?
Sagan om ringen, J.R.R Tolkien

Vad är din största konstupplevelse?
Min första kostrunda på Österlen, påsken 1999. Det var första gången jag "upptäckte" eller kanske uppskattade konsten. Sedan dess är det en viktig del i mitt liv.

Vilken är din bästa film?
Nykeln till frihet, Shawshank redemption

Vad är din största musikupplevelse?
När mina nära vänner Sara Bengtsson och Martin Svensson framförde "Perfect day" av Lou Reed när jag och min man vigde oss i Södra Mellby kyrka 2008.

02 oktober 2009

Min motion uppmärksammad i Smålandsposten



Smålandsposten har idag uppmärksammat min motion angående att ha en yrkeshögskola i Ljungby. Kul då jag är övertygad om att det skulle vara en bra idé.Det är oerhört viktigt att det finns kompetent arbetskraft att anställa när krisen vänder men även i ett längre perspektiv är det viktigt att trygga tillgången på arbetskraft. Det kommer att leda till fler växande och expansiva företag i regionen.

01 oktober 2009

Yrkeshögskola i Ljungby

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen

Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se



Anna Tenje (m) motionerar om en Yrkeshögskola i Ljungby

- Yrkesutbildningar av hög kvalitet är väldigt viktiga för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en ny yrkeshögskola. Det är glädjande att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs, men på vissa ställen i landet är det önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Ljungby är en ideal plats för detta.

Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att hon i dagarna lämnat in en motion om att förlägga en ren och skär yrkeshögskola i Ljungby.

- När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka - vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb. Alla yrkesutbildningar ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv, lärare och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet.

- Vi måste kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och öka attraktionskraften för industrin. Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallans län samt norra Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.

För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se

Nedan följer motionen i sin helhet:




Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby.
Motivering
Yrkesutbildningar av hög kvalitet är, precis som akademiska utbildningar, väldigt viktiga för svenska arbetstillfällen och för Sveriges konkurrenskraft. Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå har tidvis fått stå i skuggan för högskoleutbildningar. Det är därför bra att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs.

Tillgången till yrkesutbildningar är viktigt dels för att bryta utanförskapet på arbetsmarkanden men även för att råda bot på den arbetskraftsbrist som finns i många delar av landet. I Kronobergs län har arbetslösheten tidigare varit låg och flera företag, främst inom industrisektorn, har haft stora svårigheter med att rekrytera kompetent arbetskraft. Nu är problemet det omvända då krisen slog särskilt hårt mot industrijobben, och många varslades om uppsägning. Många företag ser dock en ljusning i horisonten och det är då kanske viktigare än någonsin, att stå väl förberedda men kompetent arbetskraft när vinden åter vänder.

Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en yrkeshögskola, detta i samband med budgeten för 2009. I samband med den beslutades det att antalet eftergymnasiala yrkesutbildningsplatser skulle öka och att kvaliteten på utbildningarna skulle höjas.
Eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte hör till högskolan ges i dag i olika former: kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildningar och vissa kompletterande utbildningar. För att ge dessa utbildningar en tydligare identitet, förbättra kvalitetssäkringen av dem samt öka studenternas rättssäkerhet kommer utbildningarna att samlas inom yrkeshögskolan, i ett regelverk. Den nya yrkeshögskolan är således en övergripande struktur för olika utbildningsformer. Detta förbättrar kvaliteten och utbildningarna kan koordineras för att följa samhällets utveckling på ett bättre sätt än tidigare.

Den nya yrkeshögskolan är ett steg i rätt riktning men på vissa ställen i landet kan det vara önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Detta parallellt med att utbildning också bedrivs av flera olika aktörer, såsom kommuner, företag, stiftelser etc. såsom vi tidigare beslutat. Jag tror att detta kan bidra med att stärka statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar ytterligare. För att klara framtida pensionsavgångar krävs också att vi satsar på att fler utbildas till konkreta yrken.

Med en renodlad yrkeshögskola samlas kompetens på ett ställe och yrkeshögskolan får ett bättre varumärke. Med en samlad insats på en plats samlas kunskap i form av både lärare, studenter och företag. Dessutom är det lättare att samla och analysera vilket behov som verkligen finns på arbetsmarknaden. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet. Det bidrar också starkt till en samlad utbildningsinsats från yrkeshögskolans sida som får en bättre helhetsbild över arbetsmarknaden och kan se till exempelvis ett helt läns behov och utbud, och därefter utforma utbildningarna i samråd med samtliga delar av näringslivet, istället för att var och en ska sköta sitt.

Integrationen med näringslivet kan ske på ett naturligt och enkelt sätt vilket underlättar relationer och nätverk mellan yrkeshögskolan och näringslivet, som annars skulle få upprätthålla kontakter med ett tjugotal olika utbildningsplatser i samma kommun. Dessutom samlas kompetens inom olika, men närliggande, yrkesutbildningsområden, och utbytet dem emellan kan på så sätt öka.
Alla yrkesutbildningar och således även en yrkeshögskola ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.

Socialdemokraternas utlokaliseringspolitik under förra mandatperioden var förödande. Den handlade snarare om att ge plåster på såren för en nerlagd myndighet eller regemente snarare än att lägga grunden för något nytt och bra. Yrkesutbildning ska därför inte i första hand ske där arbetslösheten är hög utan där företagen som behöver anställa finns. Det är ju företagen som ställer upp med praktikplatser och som sedan ska anställa studenterna. Närheten till jobben och till företagen kan inte nog poängteras. Det handlar helt enkelt om att kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och att öka attraktionskraften för industrin.

Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallans län samt norra region Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.

När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka, vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb, en sådan plats är Ljungby i Småland.

Stockholm den 28 september 2009
Anna Tenje (m)

Motioner istället för motion

Just nu pågår den allmänna motionsperioden i riksdagen och i stort sett alla riksdagsledamöter sitter på sina kontor med stängda dörrar och knapprar på sina tangentbord. Jag skiljer mig inte från mägnden. Den senaste tiden har jag spenderat minst 10 timmar per dag framför datorn och letat information och filat på formuleringar. Det blir motioner istället för motion.

Jakten på alla bra idéer har börjat och det gäller att plocka fram sina anteckningsböcker som är fulla med tankar och idéer om förändringar som borde göras. Alla dessa företagsbesök och studiebesök på vårdcentraler och skolor som gett inpiration till motioner, det är nu de ska plockas fram. Det är också nu man inser att man borde skrivit dem när man hade dem färskt i minnet.

En annan aspekt är om allt slit verkligen gör någon skillnad. Vem kommer att läsa mina motioner på allvar mer än utskottspersonalen i berörda utskott? Kanske någon skolelev som skriver ett arbete eller intressegrupp som googlar på en fråga. Det är ju ett välkänt faktum att i stort sett alla motioner avslås, ett mindre känt faktum att få motioner läses.

Å andra sidan är det här min utveckling fortsätter. Jag läser på mer i en fråga, ta kontakt med berört departement för att få veta mer, ringer till myndigheter för att få information och vägledning samt talat med "vanligt folk" om vad de tycker. Det är här jag får min stora kunskapsinhämtning som gör det möjligt för mig att gå vidare i frågan och verkligen påverka. Så visst är det värt allt slit. Det gör ju mig bättre påläst och bättre förberedd.

Jag önskar dock att lokalmedia slutade titta på hur många motioner man skrivit och istället såg till innehållet. När man ska mäta oss politiker är det viktigt att gå på kvalité och inte kvantitet. Att säga många ord i en följd är inget svårt det är att fylla meningen med innehåll som är det kluriga.