Vargen vandrar åter i de småländska skogarna

Vargen som var ute på prommenad för ett tag sedan är uppenbarligen tillbaka i Kronobergs län igen. Natten till tisdagen revs tre får i Eneryda. Man har även sett vargen springa mellan husen mitt i samhället. Detta handlar antagligen om en ungvarg som är ute och letar efter ett eget revir. Något som är alltmer vanligt i takt med att antalet vargar i Sverige har ökat så mycket den senaste tiden.

Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. I småland har vi ju inte stött på detta i någon större utsträckning tidigare men kanske något som vi får anledning att diskutera betydligt mer flitigt i framtiden.

Förra året skrev jag en motion i riksdagen om att vi borde börja jaga varg för att också ha en ansvarsfull förvaltning av den svenska vargstammen. Jag vill gärna ha varg men jag vill att stammen skall ligga på en rimlig nivå. Detta är viktigt inte minst utifrån det perspektivet att samhället, de männiksor som lever i vargområden, ska kunna acceptera vargstammen. Gör de inte det kommer vi bara att se tjuvjakt och förbannade männiksor.

Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.

Vargen som nu är och hälsar på i Småland verkar inte det minsta rädd för männiksor något som i sig är problematiskt. De hade ju bokstavligen fått jaga ut vargen ur Eneryda mitt på blanka dagen. I de länder där man bedriver jakt på varg har man sett en positiv utveckling i relationen mellan människa och varg och varg och hund. I de länder där man tillåter jakt på varg blir också vargen skygg gentemot människor och hundar och problem som de vi nu har uppstår sällan.

Historien om den småländska vargen kommer antagligen bara att sluta på ett sätt. Länsstyrelsen kommer att bevilja att en jägare skjuter den. Om vargen varit skygg och inte närmat sig bebyggelse, tamboskap och människor skulle detta inte inträffat.
Så för vargens skull anser jag därför att vi borde tillåta jakt på varg.

Nedan finner ni min motion i sin helhet:

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förvaltningen av den svenska vargstammen i syfte att göra den mer ansvarsfull.

Motivering
Under många år har vi sett en stadig ökning av den svenska rovdjurstammen. Detta gäller även den svenska vargstammen. Preliminära siffror från inventeringar visar att vargstammen passerat målet med 200 vargar i Sverige. Riksdag och regering tog beslutet om 200 vargar eller 20 föryngringar. Rovdjursutredningen är avlämnad och regeringen kommer inom en snar framtid att presentera sin rovdjursproposition där nya mål kommer att specificeras. Förslaget från rovdjursutredaren är att vi skall ligga kvar på samma nivå i ytterligare tre år och därefter utvärdera ännu en gång. Men för att bibehålla nivån på antalet vargar måste vi vidta åtgärder.

Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. För jägarna innebär detta givetvis att det finns fler vargar på markerna. Det leder i sin tur till att älgarna blir färre, oron större och att fler hundar och andra tamdjur skadas eller i värsta fall dödas. I en del områden har lösarbetande hundjakt varit i stort sett uteslutet de senaste åren.

Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.

Jag tror även att det är nödvändigt att vi har en betydligt mer regional förvaltning av rovdjuren. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden. Samtidigt som vi slår fast att vi vill ha en livskraftig vargstam i Sverige måste vi ta hänsyn till de människor som faktiskt delar vargens territorium. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.

Stockholm den 7 oktober 2008

Anna Tenje (m)