Jag kan inte annat än att bli lite imponerad över hur många männiksor det är som trots allt bryr sig om regionfrågan. Själv kanske jag egentligen borde bry mig lite mer. Jag är i allra högsta grad en involverad och någorlunda insatt politiker som möter den här frågan dagligen men jag skulle ha oerhört svårt att säga att regionfrågan och en eventuellt regionbildning är något som jag brinner för. Jag är snarare lite tvärtom, anti regionfrågan. Jag har från början tyckt att detta i mångt och mycket är ett politiskt påfund, en region skapad av politiker för politiker och med en nytta som är väldigt svår att argumentera för oavsett vilken regionförstoring man än talar om. I alla fall om man ser till individen, till företagen och hur vi på bästa sätt skall förvalta skattebetalarnas pengar. Storskalighet är sällan = effektivitet. Om storsklighet = kvalité är jag inte heller helt övertygad om.
Vem är det då som bryr sig om regionfrågan? Ser man till dem som driver frågan och skriver insändare verkar det främst vara politiker och "vanliga dödliga" som har en mycket starkt känslomässigt band till en viss geografisk region. Många av dem som är upprörda är just "Smålandsanhängare". de som vill att vi ska bilda en småländsk region. De är rädda för att vi förlorar både historia, kultur men kanske framförallt vårt starka varumärke Småland om vi istället ingår i en sydsvensk (skånsk) region. Det argumentet ger jag inte speciellt mycket för. För det första kan man ifrågasätta det historiska argumentet, hur länge har egentligen Småland varit enat. Men oavsett tid känns det ganska oviktigt i sammanhanget. Att vi skulle förlora varumärket, att "småland" som begrepp skulle upphöra existera ter sig föga troligt. Öland har ju knappast slutat att existera vare sig som bergepp eller ö sedan de anslöts till Kalmar län. Vissa saker är helt enkelt starkare och klarar de flesta politiska ombildningar.
Det mest troliga alternativet i dagsläget är en stor sydsvensk region där vi skulle ingå. Jag gillar ju spontant Skåne och skåningar så det kanske inte är helt fel. Men ur ett interlektuellt och politiskt perspektiv är en sydsvensk region inte heller helt självklart. Här handlar det framförallt om att jag inte förstår fördelarna med stordrift och storskalighet. Region Skånes sjukvård är absolut inte billigare eller mer effenktiv än var Landstinget Kronoberg är. Om de har bättre kvalité, vilket är mycket viktigt, är inte heller helt självklart. Storskalighet riskerar helt enkelt att vara oerhört kostnadsdrivande men det finns säkert en hel del fördelar också. Jag tror dock att vi kan tillgodogöra oss fördelarna utan att för den sakens skull skapa en region tillsammans.
Debatten borde inte handla om vilken geografisk region vi ska eller inte ska tillhöra. Debatten borde handla om huruvida storskalighet eller småskalighet när det gäller politiskt konstruerade regioner är en bra eller en dålig idé. Vilka är fördelarna och vilka är nackdelarna. För vem är det bra och för vem är det mindre bra. Gynnar det kvaliteten i sjukvården, valfriheten för patienterna, företagen i regionen och den lilla människan?
Redan idag finns ett enormt stort utbyte och samarbete regionerna emellan för at maximera och kraftsamla. Alla sjukhus kan och bör inte göra allt och därför skickar ex vi våra hjärtpatienter till Blekinge medan de skickar sina cancerpatienter till oss för högspecialiserad cancervård. När det gäller infrastruktur, tåg och bussar, samarbetar vi redan med både Skåne, Jönköping och Kalmar. Är inte det ett system som vi istället borde fortsätta att utveckla och bygga vidare på istället för att istället skapa den poltiska plattformen och den politiska representationen inom ett visst givet geografiskt område.
Så vem skriver då jag för, vem skriver Smålandspostens moderator för och vem debatterar alla politiker för i regionfrågan. Jag tror egentligen att detta är en enorm intedebatt, vi pratar och skriver inför tomma läktare och allmänt ointresserade medborgare som oavsett utgång antagligen inte kommer märka särskilt stor förändring. Folk i allmänhet är intresserade av att skolan är trygg och fokuserar på kunskap, att vården och äldreomsorgen fungerar när man behöver den och att våra skattepengar inte används till onödigt tjafs utan är riktade till dem som mest behöver dem. Men vad vet jag... det kanske bara är min låga som brinner för fel frågor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar