Vi värnar den personliga integriteten!

Idag har vi justerat ett ärende i KU som innebär ändringar i kreditupplysningslagen. Dessa förändringar har väckt stor debatt inte minst i Expressen samt i annan media. Sammanfattningsvis kan man säga att vi helt enkelt i och med dessa förändringar värnar enskilda människors rätt att inte få uppgifter om sina ekonomiska förhållanden spridda via Internet till vem som helst. Jag anser att detta är ett bra och viktigt steg i processen att stärka skyddet för den personliga integriteten. Dessa frågor är alltid svåra och det handlar om att balansera mellan å ena sidan tryck- och yttrandefriheten och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten. Två mycket viktiga och goda principer. Jag välkomnar den debatt som nu förs i media och hoppas att den kommer att handla om just skyddet för den personliga integriteten i något större utsträckning i framtiden.

Enligt kreditupplysningslagen (KUL) får kommersiella kreditupplysningsföretag enbart förmedla kreditupplysningar om privatpersoner till den som har ett legitimt behov av informationen, främst den som har eller överväger någon form av ekonomisk relation med den omfrågade personen. Kravet på legitimt behov har alltsedan lagens tillkomst 1973 sett som ett viktigt skydd för den enskildes personliga integritet. Kreditupplysningar som tillhandahålls ur databaser via Internet kan däremot för närvarande göras tillgängliga för i princip vem som helst, eftersom sådana databaser i KUL hittills har undantagits från kravet på legitimt behov. KU-alliansen såg därför positivt på att regeringen nu stärker integritetsskyddet för den enskilde, genom att det i fortsättningen ska krävas legitimt behov även för att få kreditupplysningar via databaser.

De föreslagna bestämmelserna ska också ses i ljuset av det stärkta skyddet för den personliga integriteten som - förutsatt riksdagens beslut - införs genom den nya föreskriften i 2 kap. 6 § regeringsformen. Utskottet menar därför att de föreslagna ändringarna i kreditupplysningslagen bör träda i kraft samtidigt som förändringarna i regeringsformen, dvs. den 1 januari 2011 (och inte, som regeringen föreslår, den 1 augusti 2010).

Expressen m fl påstår att lagförslagen begränsar möjligheterna att granska makthavare, men det har aldrig har varit möjligt enligt kreditupplysningslagen att begära ut kreditupplysningar med hänvisning till journalistiskt arbete. Den tekniska utvecklingen har medfört att allmänheten, inklusive journalister, under några år har kunnat begära ut kreditupplysningar via Interhet av vilket skäl som helst. Lagförslaget innebär en återgång till den ordning som gällt alltsedan kreditupplysningslagens tillkomst och bygger på de avvägningar mellan integritet och offentlighet som gjordes då och som tidigare inte har ifrågasatts. Därtill är merparten av informationen i upplysningarna tillgänglig för journalister, i form av offentliga, allmänna handlingar hos myndigheterna.

Det har påståtts att lagförslaget strider mot en bestämmelse i tryckfrihetsförordningen (till vilken yttrandefrihetsgrundlagen hänvisar). Bestämmelsen säger att man genom lag får begränsa offentliggörandet av kommersiella kreditupplysningar som innebär ett otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet. Diskussionen har främst rört vad "otillbörligt intrång" innebär. Regeringens tolkning är att utlämnande av upplysning till någon som saknar legitimt skäl utgör "otillbörligt intrång". KU framhåller att den tolkningen har stöd i lagens förarbeten.