Slopa pappamånaderna i föräldraförsäkringen

Pressmeddelande

Riksdagsledamot (m)
Anna Tenje
0705723900
anna.tenje@riksdagen.se

Slopa pappamånaderna i föräldraförsäkringen

1994 valde riksdagen att öronmärka en månad för vardera föräldern i föräldraförsäkringen. 2002 infördes ytterligare en pappamånad.. Nu har det visat sig att pappamånaden har lett till att fler föräldradagar inte tas ut och därmed går förlorade för barnet. Jag anser därför att vi nu borde slopa öronmärkningen i föräldraförsäkringen helt och hållet, menar Anna Tenje

Medan folkpartiet nu diskuterar en tredelad försäkring anser jag att man bör slopa uppdelningen helt och hållet. Det är barnets dagar och inte föräldrarnas dagar. Hur familjen sedan väljer att dela upp dessa dagar bör helt och hållet vara upp till mamman och pappan. Detta är en typisk fråga som jag anser ska avgöras vid köksbordet och inte av oss politiker, fortsätter Anna Tenje

Det råder ingen tvekan om att barnet behöver en bra kontakt med både sin mamma och sin pappa men det finns inget som säger att en delad föräldraförsäkring skulle bidra med just detta. Den politiska lösning som vi skapat riskerar snarare att ge omvänd effekt. Det är barnen som får betala när vi politiker försöker tvinga familjer till det som vi för tillfället anser vara jämställdhet.

Återge makten till föräldrarna och ge barnen sina dagar tillbaka, avslutar Anna Tenje

Fler måste ta ansvaret för ensamkommande barn

Jag och min riksdagskollega Katarina Brännström skriver i dagens Smålandsposten om ensamkommande flyktingbarn och den debatt som flammat upp i Vellinge kommun i Skåne.
Mottagandet av ensamkommande barn är en kommunal angelägenhet men betalas av staten. Det är ett frivilligt åtagande så idag råder akut brist på platser eftersom för få kommuner tecknat avtal med Migrationsverket. Jag och Katarina argumenterar för att vi har gemensamt ansvar att ta hand om flyktingar som kommer till vårt land och att fler kommuner borde teckna avtal med migrationsverket. Det är svårt att förstå hur man resonerar i Vellinge, för oss är det självklart att stå upp för alla människors lika värde och rättigheter.

Nedan finner ni artikeln i sin helhet.

Den konflikt som uppstått angående transit-boendet för ensamkommande barn som Malmö stad öppnar i Vellinge kommun är högst beklaglig. Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om flyktingar som kommer till vårt land.

Det handlar framförallt om en kommunikationsmiss. Eftersom Vellinge kommun berörs av Malmö stads beslut hade det varit naturligt att informera och kommunicera, vilket inte skett. Det är ändå svårt att förstå Vellingebornas reaktion. För oss är det självklart att stå upp för alla människors lika värde och rättigheter. Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om flyktingar som kommer till vårt land.

Vi ser i varje nyhetssändning de svåra förhållanden som råder i Afghanistan, Irak, och Somalia – varifrån de flesta av de ensamkommande barnen kommer ifrån.
Massor av människor tvingas fly från sina hem och många hamnar i flyktingläger. De stora flyktingströmmarna i Europa finns i länderna kring Medelhavet, en del av dessa flyktingar kommer till Sverige och några av dem är ungdomar under 18 år.
Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt den senaste tiden. Medan politiker bollar över problemen till andra och träter om pengar är det barnen som får lida, utan stöd och utan vettigt boende. Ett gott omhändertagande leder till att ungdomarna snart kan stå på egna ben och bidra till det svenska samhället.

Mottagandet av ensamkommande barn är en kommunal angelägenhet men betalas av staten. Det är ett frivilligt åtagande så i dag råder akut brist på platser eftersom för få kommuner tecknat avtal med Migrationsverket. I dag är det tyvärr endast en tredjedel av Sveriges kommuner som tar emot dessa barn. Ungefär 500 barn har därför ”fastnat” i någon av de fyra ankomstkommunerna. Det är ett problem, ansvaret är och ska vara gemensamt för alla.

Det är viktigt att framhålla att det inte handlar om någon ökad kriminalitet eller andra samhällsproblem i de kommuner där dessa ungdomar placerats. Tvärtom är det många kommuner, såsom Lessebo, som vittnar om positiva erfarenheter.

Under hösten har läget i ankomstkommunerna hastigt och allvarligt förvärrats. Moderaterna och migrationsminister Tobias Billström har därför arbetat hårt för att få fler kommuner att ta sitt ansvar. Vår förhoppning är att fler kommuner ska ansluta sig samt att de som redan tar emot ensamkommande flyktingbarn ska ta emot fler.

Dessa barn behöver stöd och hjälp för ett så bra liv som möjligt i väntan på besked i asylprocessen och livet därefter. Det är oacceptabelt och ovärdigt att behandla dem på det sätt som nu görs.

Katarina Brännström & Anna Tenje (M)

Fredagen den 13:e Jason vs Teletubbies

Så har 1 år passerat... Måns fyllde 1 år i fredags. Det var fredagen den 13:e men dagen var långtifrån otursföljd. När jag var yngre brukade jag och mina vänner alltid kolla på Fredagen den 13:e filmer, i år blev det istället Teletubbies och Byggare Bob. Inga större likheter mellan Jason och Teletubbies förvisso mer än att de konstant verkar komma tillbaka. Jason för att ha ihjäl några till hånglande ungdomar och Teletubbies för att vinka och säga Hej hej och Hej då. Ungefär lika förutsägbart och läskigt.

Slisk varulv

Mats Lindqvist vill heta Slisk i förnamn men det får han inte för Skatteverket. Förnamnet kan väcka "anstöt eller obehag". Lindqvist vill Mats/Slisk för övrigt byta mot Valulv. Frågan är om man ska få heta eller byta namn till Slisk Varulv om man nu vill det? Självklart anser jag. Att det är personer på skatteverket som sitter och bedömer från fall till fall vad som är lämpligt att heta eller byta namn till känns både omodernt och godtyckligt. Jag anser att föräldrar ska få döpa sin barn till det de vill och jag anser att vuxna männiksor ska ha rätt att byta namn till det namn de anser känns bra och vara passande. En del männiksor har god smak andra något sämre men det måste i slutändan vara ett val man gör själv och inte en uppgift för en statlig myndighet att tycka till om. För min del skulle man kunna ändra på en hel del i namnlagstiftningen. Varför man nu vill heta Slisk Varulv är en helt annan fråga, men det anser jag som sagt inte att jag eller någon annan bör lägga sig i.

Arga bönder kan vara lugna...

Bönderna i Kronoberg kan vara lugna, 90 % av dem får utbetalningen av gårdsstöd i tid. Vi i alliansen gick till val på att gårdsstödet från EU permanent ska betalas ut till de svenska bönderna det år som stödet avser. Det är av stor vikt att detta också sker inte minst med tanke på att det är viktigt att Svenska bönder har likvärdiga konkurrensvillkor som övriga Europa.

Först verkade det som om vi inte skulle kunna hålla det vi lovat tidigare. Det är därför mycket glädjande att Jordbruksverket och länsstyrelserna nu kommer med en ny prognos som visar att 84 procent av lantbrukarna kan få sitt gårdsstöd före årsskiftet, men det finns variationer mellan länen. Lantbrukarna i Kronoberg kan dock vara lugna då prognosen här ligger på 90 %, vilket är i stort sett lika många som tidigare.

Lönsamheten är låg i jordbruket nu och lantbrukarna är beroende av att få stöden utbetalda. Just därför har alla inblandade parter jobbat hårt de senaste veckorna för att lantbrukarna ska få sina pengar i tid. Ytterligare insatser kommer nu också sättas in för att skynda på utbetalningarna. Med dessa gemensamma insatser räknar jordbruksverket och länsstyrelserna med att kunna betala ut gårdsstödet till 90 procent av lantbrukarna Huvuddelen av utbetalningarna av gårdsstöd sker den 22 december.

Sedan är det viktigt att vi diskuterar och väcker liv i frågan kring EU:s jordbrukspolitik, subventioner av olika slag och andra bidrag som figurerar inom denna sektor. Men det är en annan diskussion än den som är aktuell just nu.

Fiasko för kårvalet -igen

Det är uppenbarligen dålig uppslutning i kårvalet på Växjö universitet...igen. Ingen större surprice menar jag. Studenter är helt enkelt inte intresserade. Det var de inte när jag var aktiv i studentpolitiken och det är de inte nu heller, drygt 10 år senare. Röstningen är förvisso inte avslutad ännu och mirakel kan ju inträffa. Jag skulle dock tippa på att resultatet hamnar på 12-14%, max. Detta trots att man numera enkelt kan rösta på nätet.

Hur ska man då tolka detta? Mitt enkla svar är att studenter inte är intresserade av att bli representerade av "kårpampar", detta oavsett vilket parti, kön, ålder, föreningen, förbund, läggning eller nation de tillhör. Det stora problemet är därför att de blir det, varken de vill det eller inte. Därför kan jag tycka att det är viktigt att man också röstar.

Kårobligatoriet avskaffas förvisso nu den i juli 2010 men det innebär inte problemet är löst helt och hållet. Medlemskap i studentkår blir nu frivilligt (något som verkligen var på tiden. Kårobligatoriet är enligt mig minst lika fel som en gång kollektivanslutningen till Socialdemokraterna var.)men den felaktiga representativiteten kvarstår. Studentkårer har även i fortsättningen rätt till representation i högskolans beredande och beslutande organ. Finns det fler än en kår ska de i första hand själva komma överens om hur representationen ska fördelas. Detta är helt ok och bra rent av. Problemet är att de även kommer att föra talan för de studenter som inte är medlemmar i någon studentkår. Detta är helt fel. I vilka andra organisationer och föreningar (förutom för facken) skulle detta anses vara ok?

Eller så kan man ju tolka det låga valdeltagandet och intresset för kåren som ett tyst medgivande.

Ljuset finns i Kronoberg

Kom precis från ett seminarium här i riksdagen som anornades av Företagarna. Det var årets småföretagarbarometer som presenterades. Mycket intressanta och siffror presenterades som stämde väl överrens med de studiebesök och samtal med företagare som jag har haft den senaste tiden.

Vad som är extra positivt är att det ser så bra ut för Kronoberg. Den negativa utvecklingen från i våras har förbytts i en positiv utveckling och näst efter Gotland har Kronoberg den största tilltron på framtiden i riket.

Sammanfattningsvis kan man säga att konjukturnedgången för landets småföretag förvisso fortsätter att sprida sig till fler branscher men att optimismen inför nästa år är större och mer utbredd. Många tror att botten är nådd och att orderingången nu ökar och sysselsättningen följer med upp. Lönsamheten beräknas också bli större och 64 % av alla företag ser goda möjligheter att expandera och fortsätta växa.

Ett problem för att expandera ytterligare för företagen är att trots att vi har en hög arbetslöshet så ser företagen det som ett problem att rekrytera arbetskraft. Det råder helt enkelt arbetskraftsbrist inom flera branscher. Detta är något som vi borde titta närmare på.

Ett annat problem är att flera företag har eller har haft likviditetsproblem det senaste halvåret. Det ser dock ut som om detta är ett övergående problem som kommer att lösas.

Vad som är än mer positivt är att företagen trots den lågkonjuktur som varit satsat på nya produkter och ny teknologi. detta innebär att de nu ligger i framkant när det vänder och kan stärka sin framtida konkurrenskraft.

På det stora hela ser det därför ganska ljust ut och det är då särskilt glädjande att Kronoberg toppar flera listor.

Ny naturskyddspolitik - ett steg i rätt riktning

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen

Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se


Riksdagens beslut idag om ny naturskyddspolitik är ett klart kliv framåt, säger Anna Tenje (m)

- Den nya naturskyddspolitiken, Hållbart skydd av naturområden, är ett steg i rätt riktning. Vi får nu större fokus på markägarnas kunskap och deras betydelse i vår naturvård, vilket har förbisetts tidigare. Utgångspunkten ligger i att den som äger mark och har erfarenhet av naturvård vårdar skogen bäst. Med detta beslut värnas den biologiska mångfalden och staten får en mer rådgivande roll i arbetet med att skydda värdefull skogmark, istället för att staten ska äga onödiga arealer mark som kan skötas bättre privat och med större lokal förankring .

Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att Riksdagen i veckan har beslutat om ett nytt naturskydd som bygger på ansvar och på ett större fokus på markägarna.

- Under mandatperioden har jag lämnat in flera motioner i just detta ämne. Riksdagens beslut är därför extra glädjande. I mina motioner har jag betonat vikten av att förbättra samarbetsklimatet mellan markägare och staten. Det är också positivt att toleransavdraget för markägare nu avskaffas vilket kommer att innebära enklare och snabbare processer vid skydd av natur samt att markägaren får en kompensation när naturvärdena i skogen värnas.

- Ett annat tema i den nya naturskyddspolitiken som även återfinns i mina motioner är att öka antalet naturvårdsavtal. Dessa är viktiga för att öka flexibiliteten för de olika skyddsformerna för både markägare och länsstyrelse vad gäller ersättning och avtalslängd. På detta sätt ökar samarbetet dem emellan och vi kan hitta fler former för att bevara vår natur – både frivilligt och formellt skydd - då incitament ges för att markägare ska kunna ta egna initiativ till naturskydd.

För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0737-672060 anna.m.eriksson@riksdagen.se

Nu ska invandrare ska lära sig svenska värderingar

Regeringen går nu vidare med förslaget om att nyanlända invandrare ska lära sig svenska värderingar. En särskild utredare tillsätts i morgon med uppgift att föreslå vad invandrarna måste lära sig.

Jag kan tycka att detta är ett ok förslag i den bemärkelsen att man kan behöva information om det nya samhälle man kommer till. Det kan vara bra att få veta mer än var posten ligger (för det blir svårt att visa i många fall)och hur man betalar räningar och söker jobb. Kan vara intressant att få den svenska förkärleken till köer belyst, varför det är förenat med dödsstraff nästintill att komma försent samt andra dolda normer som finns i samhället. Jag är dock en stark motståndare till att samhället ska påhyvla de nyanlända invandrarna någon slags moralism. Poängen måste vara att hjälpa nyanlända invandrare att lättare komma in och förstå det svenska samhället, inte att förändra dem.

Omskriven i Tobak & Mer

Ersätt myndigheters godtycke med neutral reglering av snus! Tidningen Tobak & Mer har uppmärksammat min motion om Konsumentinformation i rökfri tobak. Riktigt roligt då jag fick en helsida. Vad som är änu bättre är att de verkar tycka att jag har rätt också=)

Motionen handlar om att myndigheter ska inte godtyckligt avgöra vad som är skadligt och inte skadligt i det svenska snuset utifrån en vag försiktighetsprincip. Jag menar istället att man bör ha en tydlig och klar konsumentinformation som är evidensbaserad. Regleringen ska vara konkurrensneutral, i betydelsen att den inte ska användas som styrmedel av marknadens utveckling.

Jag anser förvisso att det måste vara upp till individen att själv bestämma vad man stoppar i sig men innan man gör sitt val kan det vara bra att veta innehållet i det man ämnar stoppa i sig. Därför är konsumentinformation bra.

Nedan ser ni motionen i sin helhet.


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av entydig konsumentinformation om av behöriga myndigheter godkänt innehåll i svenskt snus baserad på konkurrensneutral reglering av innehåll och återkommande redovisning av tillverkningen.

Motivering
Inledning
Sverige har 1 miljon dagliganvändare av snus, en produkt vars framställning och innehåll huvudsakligen är oreglerat, utöver en fåtal uppsatta gränsvärden för maximalt innehåll av för odlade livsmedel vanliga beståndsdelar.

Skillnader mellan snus och cigaretter
Svenskt snus är unikt, sett till sin spridning, det frekventa bruket och dess inverkan på den internationellt låga andelen bruk av cigaretter. Sverige blev år 2003 första land som klarade Världshälsoorganisationen WHO:s mål att minska rökningen till under 20 procent av befolkningen. I Sverige röker 900 000 personer dagligen, 11 procent av männen och 14 procent kvinnor. Men andelen av befolkningen som brukar nikotin är jämförbart med övriga västvärlden.

Ca 6 500 svenskar avlider varje år till följd av rökrelaterade sjukdomar. Det historiskt sett minskande rökandet är en folkhälsopolitisk framgång utan internationellt motstycke, där snusningen förefaller spela en viktig roll värd att studera än mer.

Nikotin i sig kan svårligen klassas som farligt, det är sättet det tas upp i kroppen som föranleder behovet att folkhälsopolitiskt värdera skillnaderna i risk mellan snus och cigaretter för konsumenten.

Magnus Stenbeck vid Karlstads universitet publicerade år 2009 resultat som tydligt fastslog ett samband mellan rökning och snus; sex personer slutar att röka med hjälp av snus för varje ny rökare som tillkommer. Det stödjer studier på rökbeteende i norra Sverige från Umeå Universitet från 2005 av Birgitta Stegmayr och Martin Lindströms studie på sydsvenskar från Lunds universitet från 2007. Tillgången på snus har en minskande effekt på rökandet i Sverige, framför allt bland svenska män som förefaller vara traditionellt mest benägna att välja snus framför rökning.

Slutsatserna att det svenska snuset, som skiljer sig i betydande utsträckning från en rad varianter av muntobak vanliga i Afrika, Asien och i viss mån i USA, haft en betydelse för den svenska folkhälsan vidgick Europeiska unionens expertpanel SCENIHR att förekomsten av snus i Sverige kan ha inverkat gynnsamt på folkhälsostatistiken. En svensk forskare som ingick i expertpanelen konstaterade att följande slutsatser dragits i Kommissionens rapport:

att det saknas vetenskapliga belägg för samband mellan snus och kroniska lungsjukdomar (t ex KOL och lungcancer), vilka svarar för nästan hälften av all tobaksrelaterad dödlighet inom EU.

att epidemiologiska studier av kardiovaskulära sjukdomar samstämmigt visat mindre riskökning med snus än med rökning.

att detta också gäller för det fåtal cancerformer där eventuella samband med snus har diskuterats.

SCENIHR konstaterade därutöver att svenskt snus inte fungerar som en inkörsport till annat drogbruk, baserat på en rad studier av detta inom folkhälsopolitiken mycket vanligt framförda påstående. Även Världshälsoorganisationen WHO har förtydligat skillnaden mellan tobak som röks och tobak som inte röks. I SCENIHR rapporten konstateras att riskbilden för svenskt snus inte är jämförbar med cigaretter. Därmed är det folkhälsopolitiska underlaget för att separera cigaretter och snus åt som skilda produktkategorier vetenskapligt befogad.

Reglering av snustillverkning som grund för konsumentinformation
Tillverkningen av svenskt snus ska vara så säker för konsumenten som är rimligt att förvänta sig av en produkt som innehåller råvaran tobak, om än i förädlad form. Känd riskbild ska avspeglas i en reglering av tillverkning och utpekade myndigheter ska kontinuerligt följa industrins processer.

När svenskt snus används som avsett placeras snuset i munhålan under lång tid, vilket gör det angeläget att konsumenten bör få så utförlig information som möjligt av innehållet och hur det framställs. Produktregleringen av svenskt snus bör utgå från kvalitet och konsumentskydd d.v.s. tydliga krav på gränsvärden och tillåten standard rörande utformning och innehåll i livsmedel inom Sverige och inom EU.

Produktregleringen bör utgå från reglering av:

Deklaration av nikotininnehåll.

Övrigt innehåll, främst potentiellt skadliga substanser.

Ingredienser, exempelvis för smaksättning.

Spår av bekämpningsmedel/agrokemikalier vid odling av tobak.

Förbjudna ingredienser, oacceptabla halter av oönskade ämnen.

Förpackningsmaterialet.

Märkning, dvs. vad får producenterna hävda gentemot konsument.

Lagstadgad konsumentinformation.

Övervakning av efterlevnad, provtagning, myndighetskontroll osv.

Reglering av snusframställning i tillverkningsledet avser att garantera att innehållet inte överskrider kända vetenskapligt konstaterade risknivåer för kända beståndsdelar i odlade grödor såväl som tobaksspecifika beståndsdelar. Regleringen ska vara konkurrensneutral, i betydelsen att den inte ska användas som styrmedel av marknadens utveckling. De halter och nivåer som ska garanteras konsumenten ska alla vara maxvärden, inte tvinga fram helt enhetliga produkter eller inskränka möjligheterna till produktutveckling.

Myndigheter ska inte godtyckligt avgöra vad som är skadligt och inte skadligt i det svenska snuset utifrån en vag försiktighetsprincip. Avsikten är att etablera ett evidensbaserat yttre ramverk som, där så av konsumenthänsyn är vetenskapligt påkallat, anger gränsvärden för de beståndsdelar som redan idag är gängse bruk inom branschen, med möjligheten att skärpa dessa krav och sänka dessa nivåer om nya vetenskapliga rön aktualiserar en sådan utveckling. Detta är inte för att ge stat eller kommun ökade befogenheter att begränsa myndigs valmöjlighet att snusa, utan ett led i utvecklingen av en snabbt växande efterfrågan som mer än fördubblats sedan 70-talet på en allt mer konkurrensutsatt kommersiell marknad.

Svenskt snus ska få fortsätta vara svenskt snus. Redan idag är branschen långt kommen inom självreglering och dokumentation kring oönskade ämnen och god konsumentinformation på frivillig basis. Dock har konkurrensen om det svenska snuset hårdnat det senaste decenniet, inte minst från utländskt håll, vilket kan locka fram aktörer där kvalitet och konsumentskydd får stå tillbaka till fördel från pris och yttre produkterbjudande.

Myndigheter och konsumenter har att vinna på ökad kunskap om snustillverkningens olika led och innehållet i slutprodukten. Inom ett ramverk för tillåtna beståndsdelar och myndighetsrekommendationer ska det sedan vara fri konkurrens för både svenska och utländska leverantörer.

Stockholm den 30 september 2009

Anna Tenje (m)

Månadens partist!

Fick idag den fantastiskt fina utmärkelsen "Månadens partist" av Muffarna i Kronoberg. Jag är mycket stolt och svårt nöjd över detta=)Fick ett mycket fint diplom som numera pryder en av väggarna på mitt kontor på riksdagen. Min ambition är nu att vinna denna utmärkelse varje månad. Motiveringen värmde särskilt och kan vara en bra ledstjärna i framtiden. ”För en stark och ungdomlig frihetsröst i Sveriges Riksdag"





Utmärkelsen ges månadsvis till den person som Distriktsstyrelsen anser passar bäst på följande beskrivning:

”Aktiv i Moderaterna som, trots att de lämnat ungdomsförbundet,
förespråkar och verkar för Moderata Ungdomsförbundets ställningstaganden och verksamhet”

Jag tackar distriktstyrelsen för MUF Kronoberg för detta och hoppas innerligt att jag för möjlighet att glädjas fler gånger framöver.

Folkvald kultur - kulturelitist eller svennebanan

Gunnar Bergdahl har gjort en sammanställning över riksdagsledamöters kulturintressen och idag fick vi boken, Folkvald Kultur, med posten till riksdagen. Måste säga att det är en ganska kul idé till bok. Nu ljuger ju aldrig egenintresset och det är ju kul att vara med i en bok samt att läsa om vilka kulturintressen som mina kollegor har. Jag tror dock att det kan vara kul att läsa denna bok ur andras perspektiv också. Speglar vi riksdagsledamöter folket i allmänhet eller förträder vi någon slags kulturelitism? Läsaren får avgöra saken. Här nedan ser ni i alla fall mina svar...

Vad är din största scenupplevelse?
Caesars Palace på Sivans i Växjö 2000

Vilken är den bästa bok du har läst?
Sagan om ringen, J.R.R Tolkien

Vad är din största konstupplevelse?
Min första kostrunda på Österlen, påsken 1999. Det var första gången jag "upptäckte" eller kanske uppskattade konsten. Sedan dess är det en viktig del i mitt liv.

Vilken är din bästa film?
Nykeln till frihet, Shawshank redemption

Vad är din största musikupplevelse?
När mina nära vänner Sara Bengtsson och Martin Svensson framförde "Perfect day" av Lou Reed när jag och min man vigde oss i Södra Mellby kyrka 2008.

West wing med helt nya glasögon

Kom hem från Washington i förra veckan efter att ha deltagit i en fantastisk konferens med International Democrat Union, Young Leader’s Forum. Så här på höstkanten när löver faller och regnet strilar ner var det precis vad jag behövde. träffade parlamentariker och unga politiska ledare från hela världen, från gamla demokratier, från nya och från förhoppningsvis blivande.

På konferensen talade bland annat Haley Barbour, Dick Cheney, Mark Strand, Michael Steele& Jeb Bush. Många rebublikaner som man i vissa fall får ta med en nypa salt men som ändå är intressanta att lyssna till.





Det var inte bara föredragshållarna och deltagarna som var intressanta utan även staden som sådan. Washington är helt underbart och jag hoppas innerligt att jag fr möjlighet att komma tillbaka snart.

Bättre villkor för unga på arbetsmarknaden

Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet och regeringen har vidtagit kraftiga åtgärder för att lösa problemet, men mer kan och behöver göras på detta område för att förbättra villkoren för våra unga. Under riksdagens motionsperiod, som precis är avslutad, skrev vi därför en motion som syftar till just detta genom en rad olika förslag, skriver Anna Tenje (M) och Jan R Andersson (M) i Smålandsposten 30/10

Jämfört med övriga EU länder har Sverige en förhållandevis hög arbetslöshet bland ungdomar. Att skapa fler jobb för unga är en mycket viktig fråga. Regeringen har redan gjort en kraftig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga med 17 miljarder – detta för att sänka trösklarna på arbetsmarknaden för ungdomar så att det nu blivit mer lönsamt att anställa unga. I detta sammanhang bör noteras att (s) i sin skuggbudget vill ta bort denna sänkning, vilket skulle kraftigt försvaga ungdomars chanser till jobb och höja deras tröskel in till arbetsmarknaden. Det finns dock fler saker som lätt kan åtgärdas för att underlätta för ungdomar att ta sig i på arbetsmarknaden.

En värdefull väg in på arbetsmarknaden för ungdomar är praktikplatser. Härigenom får de en första kontakt med arbetslivet, de får sina första arbetsuppgifter och en värdefull erfarenhet – vilket underlättar deras chanser på arbetsmarknaden. Antalet praktikplatser måste bli fler, både inom det privata näringslivet och inom den offentliga sektorn. Kommuner och landsting bör i detta sammanhang ta ett större ansvar och förbättra möjligheterna för unga att få en praktikplats. Sverige behöver fler som arbetar inom den offentliga sektorn och praktikplatser är då en bra inkörsport. Det skulle bli en win-win situation både för praktikanten som får erfarenhet och en känsla av arbetslivet och för den offentliga sektorn som får ett extra tillskott i verksamheten.

I stora delar av landet utgör industrin en betydande del av det lokala näringslivet och är därtill en viktig arbetsgivare. Det skulle vara värdefullt för många ungdomar att prova på ett arbete inom den svenska industrin – dels för dem själva och dels eftersom ung arbetskraft behövs inom industrin. Men 18 års-gränsen för arbete vid maskin är ett hinder för ungdomar som vill få en första arbetslivserfarenhet inom industrin. I dagens moderna industri är det stora flertalet maskiner så pass säkra att ansvarsfulla och tekniskt kompetenta ungdomar inte skulle ha några svårigheter att arbeta vid dem och det skulle således inte innebära några säkerhetsrisker. Åldersgränsen för arbete vid maskin bör därför sänkas.

I Sverige har vi många kreativa unga och undersökningar visar att nästan 75 procent av våra unga skulle kunna tänka sig att starta eget. Kunskap, motivation och goda idéer har ingen åldersgräns. Samtidigt har vi få företagare i Sverige. Det är därför glädjande att regeringen har aviserat i budgetpropositionen att även ge starta eget bidrag till unga under 26 år. I detta sammanhang är det viktigt att starta eget bidrag för unga ges på samma villkor och med samma stöd som det bidrag som funnits tidigare.

Unga arbetslösa får delta i jobbgarantin först efter att ha varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i tre månader. De har visserligen tillgång till stöd och hjälp men det är inte rimligt att det tar tre månader innan det blir full fokus på just jobbsökande. Vi anser därför att tidsgränserna i jobbgarantin bör ses över för att skapa större flexibilitet i systemet samt göra det mer individanpassat för att motverka långtidsarbetslöshet och inaktivitet.

En annan regel som bör ändras för att göra det mer attraktivt för ungdomar att söka jobb på annan ort och flytta dit jobben finns är reglerna för flyttbidrag. Flyttbidrag och pendlingsstöd är till för att underlätta geografisk rörlighet på arbetsmarknaden genom att ge ekonomiskt stöd till den som söker jobb eller arbetar utanför hemorten. För att få flyttbidrag och pendlingsstöd måste man ha fyllt 25 år och för att få stöd till resa för att söka jobb på annan ort är åldersgränsen 20 år. Detta är diskriminerande och bör avskaffas. Alla oavsett ålder borde få ta del av denna möjlighet.

Många ungdomar står utan jobb, samtidigt står Sverige inför en våg av stora pensionsavgångar inom ett par år. Detta gör det extra viktigt att skapa goda förutsättningar för våra unga att komma in och utvecklas på arbetsmarknaden redan nu, få erfarenheter och öka kompetensen, istället för att hamna i utanförskap.

Anna Tenje (M)

Riksdagsledamot Kronoberg

Jan R Andersson (M)

Riksdagsledamot Kalmar

Jordbruksministern tar ett steg i rätt riktning

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen

Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se


Jordbruksministern tar ett steg i rätt riktning med sitt uttalande om gårdsförsäljning, säger Anna Tenje (m)

- Eskil Erlandssons uttalande om att vingårdar i Sverige kan bli filialer till Systembolaget och då sälja vin till turister är ett steg i rätt riktning. Det skulle vara positivt för landsbygdens utveckling och de gröna näringarna med exempelvis lokala och småskaliga öl- och vinproducenter som kan sälja sina varor direkt på gården.

Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, apropå jordbruksminister Eskil Erlandssons uttalande till TT imorse i gårdsförsäljningsfrågan.

- Jag har under mandatperioden motionerat om att just tillåta gårdsförsäljning och att verka för en levande landsbygd. Småskalig och närproducerad produktion av livsmedel behöver värnas. Gårdsförsäljning skulle vara positivt för arbetstillfällen på landsbygden och för den lokala turismen. De gröna näringarna, utvecklingen av närproducerade livsmedel och arbetet för en levande landsbygd skulle gynnas genom att gårdsförsäljning tillåts.

- Ett närliggande problem för att landsbygden ska kunna locka till sig unga människor är att god service finns i samhällena – med livsmedelsaffärer, skola, bensinmack, post och systembolag. Tyvärr har Systembolagets etableringspolitik bidragit till utarmning av mindre orter på landsbygden. Systembolagsombuden på landsbygden har lång erfarenhet av att hantera alkoholhaltiga drycker och de borde få utöka sin service med ett litet lager med de populäraste varorna. Sådana ”mini-systembolag” skulle kunna bidra till en levande landsbygd.

För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se

Jag besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby imorgon

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen

Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se


Anna Tenje (m) besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby imorgon för att samtala om yrkesutbildningar och följa upp sin motion om yrkeshögskola i Ljungby.

Yrkesutbildningar av hög kvalitet är väldigt viktiga för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Det ska bli väldigt intressant att se hur Idé & Resurscentrum i Ljungby arbetar med yrkesutbildningar och hur detta kopplas samman både med näringslivets behov av kompetent arbetskraft och ungas utbildning och deras möjligheter till jobb. Inom ett par år kommer många kvalificerade industriarbetare att pensioneras, samtidigt som många unga står utanför arbetsmarknaden. När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka - vi har inte råd med en kompetensförlust. I detta sammanhang är yrkesutbildningar ett starkt verktyg för både ungdomarna och företagen.

Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att hon imorgon, fredag den 29/10, besöker Idé & Resurscentrum i Ljungby. Anna Tenje har nyligen under riksdagens motionsperiod lämnat in en motion om att inrätta en renodlad yrkeshögskola i just Ljungby.

Regeringen har tidigare beslutat att höja kvaliteten och statusen samt öka antalet platser på den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Alla yrkesutbildningar ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv, lärare och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.

En renodlad yrkeshögskola bör inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb. Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallands län samt norra Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera.

Plats: Idé & Resurscentrum i Ljungby, Plan 2 på Garvaren, Ljungby
Tid: Fredag 29/10 kl 13.30

För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se

Vargen vandrar åter i de småländska skogarna

Vargen som var ute på prommenad för ett tag sedan är uppenbarligen tillbaka i Kronobergs län igen. Natten till tisdagen revs tre får i Eneryda. Man har även sett vargen springa mellan husen mitt i samhället. Detta handlar antagligen om en ungvarg som är ute och letar efter ett eget revir. Något som är alltmer vanligt i takt med att antalet vargar i Sverige har ökat så mycket den senaste tiden.

Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. I småland har vi ju inte stött på detta i någon större utsträckning tidigare men kanske något som vi får anledning att diskutera betydligt mer flitigt i framtiden.

Förra året skrev jag en motion i riksdagen om att vi borde börja jaga varg för att också ha en ansvarsfull förvaltning av den svenska vargstammen. Jag vill gärna ha varg men jag vill att stammen skall ligga på en rimlig nivå. Detta är viktigt inte minst utifrån det perspektivet att samhället, de männiksor som lever i vargområden, ska kunna acceptera vargstammen. Gör de inte det kommer vi bara att se tjuvjakt och förbannade männiksor.

Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.

Vargen som nu är och hälsar på i Småland verkar inte det minsta rädd för männiksor något som i sig är problematiskt. De hade ju bokstavligen fått jaga ut vargen ur Eneryda mitt på blanka dagen. I de länder där man bedriver jakt på varg har man sett en positiv utveckling i relationen mellan människa och varg och varg och hund. I de länder där man tillåter jakt på varg blir också vargen skygg gentemot människor och hundar och problem som de vi nu har uppstår sällan.

Historien om den småländska vargen kommer antagligen bara att sluta på ett sätt. Länsstyrelsen kommer att bevilja att en jägare skjuter den. Om vargen varit skygg och inte närmat sig bebyggelse, tamboskap och människor skulle detta inte inträffat.
Så för vargens skull anser jag därför att vi borde tillåta jakt på varg.

Nedan finner ni min motion i sin helhet:

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förvaltningen av den svenska vargstammen i syfte att göra den mer ansvarsfull.

Motivering
Under många år har vi sett en stadig ökning av den svenska rovdjurstammen. Detta gäller även den svenska vargstammen. Preliminära siffror från inventeringar visar att vargstammen passerat målet med 200 vargar i Sverige. Riksdag och regering tog beslutet om 200 vargar eller 20 föryngringar. Rovdjursutredningen är avlämnad och regeringen kommer inom en snar framtid att presentera sin rovdjursproposition där nya mål kommer att specificeras. Förslaget från rovdjursutredaren är att vi skall ligga kvar på samma nivå i ytterligare tre år och därefter utvärdera ännu en gång. Men för att bibehålla nivån på antalet vargar måste vi vidta åtgärder.

Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. För jägarna innebär detta givetvis att det finns fler vargar på markerna. Det leder i sin tur till att älgarna blir färre, oron större och att fler hundar och andra tamdjur skadas eller i värsta fall dödas. I en del områden har lösarbetande hundjakt varit i stort sett uteslutet de senaste åren.

Både björn, lo och varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på björn och lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både björn och lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.

Jag tror även att det är nödvändigt att vi har en betydligt mer regional förvaltning av rovdjuren. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden. Samtidigt som vi slår fast att vi vill ha en livskraftig vargstam i Sverige måste vi ta hänsyn till de människor som faktiskt delar vargens territorium. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.

Stockholm den 7 oktober 2008

Anna Tenje (m)

S, V och MP lånar till arbetslöshet och skattar bort jobb

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har nu presenterat sina budgetförslag för år 2010. De presenterar skattehöjningar samt avgifts- och bidragsförändringar inom en mängd olika områden. Sammanfattningsvis kan man säga att de rödgröna lånar till högre arbetslöshet och skattar bort jobb. Det är återigen bidragslinjen som gäller istället för arbetslinjen.

Det blir färre jobb med S, V och MP. Oppositionens sammantagna försvagningar av arbetslinjen samt skattehöjningar för låg- och medelinkomsttagare och företag leder till att cirka 40 000 jobb försvinner på kort sikt. De är djupt oansvarligt då de försvagar de offentliga finanserna och ökar arbetslösheten ytterligare. Eftersom de inte tar med effekterna av detta i sina beräkningar blir deras budgetar i praktiken underfinansierade med 10-15 miljarder kronor. Vänsteroppositionen lånar till arbetslöshet. På längre sikt blir effekterna än mer dramatiska. En sämre fungerande ekonomi med oppositionens förslag riskerar att leda till cirka 100 000 i lägre sysselsättning.

Oppositionen som helhet vill införa en särskild LO-skatt som innebär att låg- och normalinkomsttagare kommer att få betala mer i skatt. För ett vårdbiträde innebär (s)-förslagen en sammantagen skattehöjning på 11 000 kr under nästa mandatperiod. Med Vänsterpartiets förslag kommer skattehöjningen att bli närmare 70 000 kronor.

Trots en hög ungdomsarbetslöshet kommer det att bli mycket dyrare att anställa ungdomar när de rödgröna tar bort halveringen av socialförsäkringsavgiften. Dessutom vill Socialdemokraterna försämra förutsättningarna för entreprenörskap och företagande genom återinförd förmögenhetsskatt. Det är ingen långsiktig politik som inger förtroende.

Man kan konstatera att oppositionens politik leder till lägre disponibla inkomster, högre kostnader och mindre marginaler för merparten av Sveriges befolkning, företag, kommuner och landsting. De så kallade satsningarna på kommunerna är en sanning med modifikation med tanke på att de inte räknat med andra minskade intäkter eller höjda avgifter för kommunernas del som de nu vill införa.

Skuggbudgeterna visar tydligt att (s) nu girar till vänster med krav på omfattande skattehöjningar för vanligt folk och en nedmontering av arbetslinjen. S, V och MP är fortfarande förvånansvärt oense. Mer än 1 år före valet 2005 var borgerligheten ense om det mesta i Bankeryd. S, V och MP har inte ens lyckats enas kring 10 punkter. Oppositionen saknar en sammanhållen jobbpolitik men är eniga om att välja bidragslinjen framför arbetslinjen. Det ska löna sig mindre att arbeta och mer att inte göra det.

Anna Tenje (m)
riksdagsledamot Kronoberg

Pressinbjudan- Hindra Mackdöden!

Pressinbjudan

2009 10 07

Anna Tenje (M), riksdagsledamot Kronobergs län
070-572 3900

Jan R Andersson (M), riksdagsledamot Kalmar län
070-248 9099 / www.moderat.se/jan_r_andersson

Hindra mackdöden!

Plats: Börjes Tankcenter, Järnvägsg. 18, Åseda
Tid: Onsdag 7 oktober 2009, klockan 10:00-10.45

Allt oftare när man färdas på den småländska landsbygden och passerar genom småorter möts man av nedlagda bensinmackar. Den så kallade mackdöden har drabbat den småländska glesbygden mycket hårt allt sedan pumplagen infördes.

- I både Kronobergs och Kalmar län har det plötsligt blivit väldigt långt till bränsle sedan macken slog igen. Och eftersom den oftast var sista samlingspunkten i byn, där all återstående samhällsservice funnits centrerad, har mackdöden inneburit ett hårt slag för vår landsbygd säger Anna Tenje (M), riksdagsledamot för Kronobergs län.

- I tider då mackdöden härjar som värst går Börjes Tankcenter emot strömmen och återupprättar pumpar på orter som blivit utan mack. Vi är i Åseda idag för att få reda på hur man resonerar kring detta och välkomnar att företag vågar satsa på landsbygden, berättar Jan R Andersson (M), riksdagsledamot för Kalmar län.
- Resultatet av dagens besök tar vi med oss till Stockholm och riksdagsarbetet, där vi redan slagit ett slag för landsbygdens mackar genom att skriva en motion om att hindra mackdöden genom att avskaffa pumplagen. Motionen har vi dessutom med oss idag, avslutar Tenje och Andersson.

Media hälsas välkomna!

Förenkla hanteringen av vildsvinskött

Jag har precis lämnat in en motion om att förenkla regerlverket kring hantering av vildsvinskött. Det är idag nästan krångligare för jägaren att ta hand om vildsvinsköttet än att skjuta själva grisen, och det säger inte lite om hur krångligt det kan vara. Jag anser att det är mycket viktigt att vi får bukt med de stora vildsvinspopulationen som ställer till med stora problem inte minst i trafiken. Regeringen har gjort det enklare att jaga vildsvin men vi måste även förändra och förenkla hanteringen av vildsvinsköttet. Jag anser att jägaren skall ha möjlighet att leverera vildsvin direkt till konsument samt till butiker efter det att köttet har genomgått provtagning för trikiner samt en viltundersökning av utbildad jägare.

SR Kronoberg uppmärksammade motionen igår...



Nedan finner ni motionen i sin helhet:

Motion – Förbättra jägarens villkor för försäljning av produkter av vildsvin

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen att möjliggöra för jägare att sälja vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsument utan krav på besiktning i vilthanteringsanläggning.

Bakgrund
Ingen har väl kunnat undgå att lägga märke till att den svenska vildsvinstammen har ökat explosionsartat de senaste åren. Vildsvinen ökar i antal, konflikterna med de bökande djuren likaså. Trots en avskjutning på ca 25 000 djur per år ökar antalet snabbt. Varken jägare eller lantbrukare hinner helt enkelt att skjuta av dem i samma takt som nya kultingar föds.

Vildsvinsrelaterade skador begränsas inte till att de äter och bökar sönder naturen. De springer också ut i trafiken och orsakar trafikolyckor. Vid sekelskiftet var det något hundratal, 2006 passerades tusentalet olyckor och i år beräknas det bli mer än femtonhundra olyckor. På bara ett par år har trafikolyckorna med vildsvin ökat med mer än 50%, något som inte är acceptabelt. I några län är vildsvinsolyckorna till och med fler än trafikolyckorna med älg.

Regeringen ändrade i december 2008 jaktförordningen för att underlätta jakten på vildsvin. Detta är i grunden mycket bra men fler insatser förutom att underlätta själva jakten behövs. Vi behöver även förenkla proceduren att ta hand om vildsvinsköttet när väl grisen är skjuten.

Reglerna för hanteringen av vildsvinskött är både många och kräver en hel del av jägaren. Risken är att det helt enkelt blir för komplicerat att syssla med vildsvinsjakt och att jägaren blir avskräckt. Inte nog med att det är svårt att skjuta vildsvin, jägaren måste genomgå än ännu svårare procedur innan köttet ligger på tallriken. Jag anser helt enkelt att vi måste göra det lättare för jägare att tillgodogöra sig samt att sälja vildsvin och vildsvinskött.

Gällande bestämmelser
För att kött av vilt ska kunna avsättas på hela EU-marknaden måste det ha hanterats i så kallade vilthanteringsanläggningar, det vill säga slakterier för vilt som har godkänts av Livsmedelsverket. Jägaren ska leverera viltet oflått respektive oplockat till anläggningen, men inälvorna får vara urtagna. Efter avhudning respektive plockning ska köttet besiktigas av officiella veterinärer som är anställda av Livsmedelsverket. Vildsvin ska dessutom undersökas med avseende på förekomst av trikiner.

Innan viltet levereras till vilthanteringsanläggningen ska det undersökas av utbildade personer. Det är jägare som har genomgått en särskild utbildning som har tagits fram av branschen och godkänts av Livsmedelsverket. När viltet levereras till vilthanteringsanläggningen ska det åtföljas av en särskild blankett, Intyg och underrättelse.

Vildsvin kan som sagt vara bärare av trikiner och ska enligt gällande lagstiftning därför alltid passera en vilthanteringsanläggning, utom i de fall köttet enbart konsumeras i jägarens eget privata hushåll. Om köttet ska konsumeras i det egna hushållet rekommenderar Livsmedelsverket att prov tas och undersöks för förekomst av trikiner.

Möjliggör direktleverans även av vildsvinskött
Jägare kan i vissa fall leverera vilt och kött av vilt direkt till konsumenter samt till butiker och restauranger utan att det har undersökts av veterinär. Detta gäller dock inte vildsvin vilket jag anser att vi bör ändra på. Det måste bli enklare och mer fördelaktigt för jägaren att ge bort eller sälja vildsvinskött.
Jag anser att jägaren skall ha möjlighet att leverera vildsvin direkt till konsument samt till butiker efter det att köttet har genomgått provtagning för trikiner samt en viltundersökning av utbildad jägare. När viltet levereras till kund ska det åtföljas av intyg på att köttet är fritt från trikiner och genomgått en viltundersökning av utbildad och certifierad jägare.
Certifiering och utbildning av jägare för att kunna ta trikinprover samt göra en kvalitetssäkrad bedömning av viltet skulle kunna ingå i den utbildning som redan finns för viltundersökning.
Det övergripande syftet är att minska skadorna på skog, jordbruk & olyckor i trafiken samtidigt som vildsvin måste ses som en värdefull viltresurs. Ur miljösynpunkt är viltkött ett mycket bra alternativ. Det är både närproducerat och ekologiskt. Vi bör därför uppmuntra att fler både skjuter och äter vildsvin, att möjliggöra för jägare att sälja vildsvin och kött av vildsvin direkt till konsument kan vara ett sätt.

Kan jag vara privat på bloggen eller facebook?

Smålandsposten tar upp en intressant fråga som jag funderat på många gånger. Kan vi som politiker vara privata på bloggen eller på facebook? Mitt svar på frågan är både JA och NEJ, samt att det beror på helt och hållet på vilket sätt. Sedan är det helt och hållet upp till mig själv hur jag vill att jag själv ska framstå. Jag måste ju alltid vara beredd på att granskas av media och andra så det gäller ju att tänka mer än en gång innan man på automatik går med i en ny facebook grupp eller publicerar en bild från helgens fest.

Jag har ju på något sätt valt att vara både politikern Anna Tenje och mamman Anna Tenje på min blogg och på facebook också för den delen. Jag vill med denna profil dels visa läsare att jag är en vanlig människa med en ganska normal vardag samtidigt som jag vill ge en så rättvis beskrivning av mitt uppdrag som riskdagsledamot som möjligt. Jag har valt att publicera bilder på Måns och Jonas för att visualisera mitt liv lite bättre. Jag inbillar mig på intet sätt att mitt liv är särskilt intressant för andra att läsa om men då kan man ju låta bli.

När det gäller Robert Olesens (s) så får han gärna hålla på min sin grej på facebook. Han gör ju antagligen mindre skada för skattebetalarna om han spelar spel och leker på facebook på arbetstid än om han jobbar med politiken i Alvesta. Att han inte framstår som särskilt seriös är bara en bonus och ger inte mer röster till sossarna förhoppningsvis. den dagen han leker maffiaboss på gatorna i Alvesta tror jag att väljarna sätter stopp för honom=) Tyvärr förstärker han kanske den negativa synen på politiker att vi inte gör någon nytta och bara fjantar runt.

Folkvald kultur - kulturelitist eller svennebanan

Gunnar Bergdahl har gjort en sammanställning över riksdagsledamöters kulturintressen och bästa upplevelser. Jag har inte läst boken i sin helhet utan bara sett och hört mindre utdrag och recentioner. Smålandsposten redogjorde i dagens tidning för hur vi riksdagsledamöter från Kronobergs län hade svarat. En sak är klar och det var att det inte råder någon kulturelitism i vårt län. Hade förvånat mig om så var fallet egentligen. Mina svar skiljer sig kanske något från mängden men det handlar nog snarare om min ålder än något annat.

Tror egentligen att vi riksdagsledamöter är som folk är mest egentligen när det gäller kultur. Visst uppskattar vi konst i alla dess former men vi springer inte oftare på vernisage eller lyssnar mer på opera än vad andra gör. En del riksdagsledamöter har säkert svarat en aning pretto men de flesta av oss erkänner säkert att vi trivs bäst i mysbyxor, ser fram mot fredagsmys och gillar svenska deckare.

Kultur är för mig ganska dubbelbottnat. Jag tycker att det är oerhört viktigt samtidigt som jag anser att man bör prioritera andra saker när det handlar om att spendrea skattebetalarnas pengar. Jag gillar inte heller kulturelitismen som råder på en del kultursidor och inom vissa kretsar i Sverige. Att man anser sig vara "finare" bara för att man uppskattar eller säger sig uppskatta en viss form av kultur som vi andra dödliga inte förstår. Jag tycker att det är oerhört bra att den skattefinansierade kulturen i ex Växjö har flyttat ut från konsthallar och stängda rum och ut på gator och torg där folket finns som betalar för kalaset. För mig är det dock viktigt att kulturskaparna ser sig om efter annan finansiering än enbart skattepengar. Kulturen liksom idrotten måste arbeta med sponsorer.

Om det är någon som är intresserad av hur jag svarat i boken Folkvald kultur kan ni se mina svar nedan.

Vad är din största scenupplevelse?
Caesars Palace på Sivans i Växjö 2000

Vilken är den bästa bok du har läst?
Sagan om ringen, J.R.R Tolkien

Vad är din största konstupplevelse?
Min första kostrunda på Österlen, påsken 1999. Det var första gången jag "upptäckte" eller kanske uppskattade konsten. Sedan dess är det en viktig del i mitt liv.

Vilken är din bästa film?
Nykeln till frihet, Shawshank redemption

Vad är din största musikupplevelse?
När mina nära vänner Sara Bengtsson och Martin Svensson framförde "Perfect day" av Lou Reed när jag och min man vigde oss i Södra Mellby kyrka 2008.

Min motion uppmärksammad i Smålandsposten

Smålandsposten har idag uppmärksammat min motion angående att ha en yrkeshögskola i Ljungby. Kul då jag är övertygad om att det skulle vara en bra idé.Det är oerhört viktigt att det finns kompetent arbetskraft att anställa när krisen vänder men även i ett längre perspektiv är det viktigt att trygga tillgången på arbetskraft. Det kommer att leda till fler växande och expansiva företag i regionen.

Yrkeshögskola i Ljungby

PRESSMEDDELANDE
Moderaterna i Riksdagen

Anna Tenje (m)
Riksdagsledamot Kronoberg
Tel. 0705723900
anna.tenje@riksdagen.se



Anna Tenje (m) motionerar om en Yrkeshögskola i Ljungby

- Yrkesutbildningar av hög kvalitet är väldigt viktiga för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en ny yrkeshögskola. Det är glädjande att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs, men på vissa ställen i landet är det önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Ljungby är en ideal plats för detta.

Det sa Anna Tenje (m), riksdagsledamot från Kronoberg, i samband med att hon i dagarna lämnat in en motion om att förlägga en ren och skär yrkeshögskola i Ljungby.

- När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka - vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb. Alla yrkesutbildningar ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv, lärare och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet.

- Vi måste kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och öka attraktionskraften för industrin. Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallans län samt norra Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.

För mer information kontakta Anna Tenje 0705723900 anna.tenje@riksdagen.se eller Anna Eriksson, Politisk sekreterare 08-786 5253, 0702-832565 anna.m.eriksson@riksdagen.se

Nedan följer motionen i sin helhet:




Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby.
Motivering
Yrkesutbildningar av hög kvalitet är, precis som akademiska utbildningar, väldigt viktiga för svenska arbetstillfällen och för Sveriges konkurrenskraft. Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå har tidvis fått stå i skuggan för högskoleutbildningar. Det är därför bra att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs.

Tillgången till yrkesutbildningar är viktigt dels för att bryta utanförskapet på arbetsmarkanden men även för att råda bot på den arbetskraftsbrist som finns i många delar av landet. I Kronobergs län har arbetslösheten tidigare varit låg och flera företag, främst inom industrisektorn, har haft stora svårigheter med att rekrytera kompetent arbetskraft. Nu är problemet det omvända då krisen slog särskilt hårt mot industrijobben, och många varslades om uppsägning. Många företag ser dock en ljusning i horisonten och det är då kanske viktigare än någonsin, att stå väl förberedda men kompetent arbetskraft när vinden åter vänder.

Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en yrkeshögskola, detta i samband med budgeten för 2009. I samband med den beslutades det att antalet eftergymnasiala yrkesutbildningsplatser skulle öka och att kvaliteten på utbildningarna skulle höjas.
Eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte hör till högskolan ges i dag i olika former: kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildningar och vissa kompletterande utbildningar. För att ge dessa utbildningar en tydligare identitet, förbättra kvalitetssäkringen av dem samt öka studenternas rättssäkerhet kommer utbildningarna att samlas inom yrkeshögskolan, i ett regelverk. Den nya yrkeshögskolan är således en övergripande struktur för olika utbildningsformer. Detta förbättrar kvaliteten och utbildningarna kan koordineras för att följa samhällets utveckling på ett bättre sätt än tidigare.

Den nya yrkeshögskolan är ett steg i rätt riktning men på vissa ställen i landet kan det vara önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Detta parallellt med att utbildning också bedrivs av flera olika aktörer, såsom kommuner, företag, stiftelser etc. såsom vi tidigare beslutat. Jag tror att detta kan bidra med att stärka statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar ytterligare. För att klara framtida pensionsavgångar krävs också att vi satsar på att fler utbildas till konkreta yrken.

Med en renodlad yrkeshögskola samlas kompetens på ett ställe och yrkeshögskolan får ett bättre varumärke. Med en samlad insats på en plats samlas kunskap i form av både lärare, studenter och företag. Dessutom är det lättare att samla och analysera vilket behov som verkligen finns på arbetsmarknaden. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet. Det bidrar också starkt till en samlad utbildningsinsats från yrkeshögskolans sida som får en bättre helhetsbild över arbetsmarknaden och kan se till exempelvis ett helt läns behov och utbud, och därefter utforma utbildningarna i samråd med samtliga delar av näringslivet, istället för att var och en ska sköta sitt.

Integrationen med näringslivet kan ske på ett naturligt och enkelt sätt vilket underlättar relationer och nätverk mellan yrkeshögskolan och näringslivet, som annars skulle få upprätthålla kontakter med ett tjugotal olika utbildningsplatser i samma kommun. Dessutom samlas kompetens inom olika, men närliggande, yrkesutbildningsområden, och utbytet dem emellan kan på så sätt öka.
Alla yrkesutbildningar och således även en yrkeshögskola ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.

Socialdemokraternas utlokaliseringspolitik under förra mandatperioden var förödande. Den handlade snarare om att ge plåster på såren för en nerlagd myndighet eller regemente snarare än att lägga grunden för något nytt och bra. Yrkesutbildning ska därför inte i första hand ske där arbetslösheten är hög utan där företagen som behöver anställa finns. Det är ju företagen som ställer upp med praktikplatser och som sedan ska anställa studenterna. Närheten till jobben och till företagen kan inte nog poängteras. Det handlar helt enkelt om att kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och att öka attraktionskraften för industrin.

Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallans län samt norra region Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.

När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka, vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb, en sådan plats är Ljungby i Småland.

Stockholm den 28 september 2009
Anna Tenje (m)

Motioner istället för motion

Just nu pågår den allmänna motionsperioden i riksdagen och i stort sett alla riksdagsledamöter sitter på sina kontor med stängda dörrar och knapprar på sina tangentbord. Jag skiljer mig inte från mägnden. Den senaste tiden har jag spenderat minst 10 timmar per dag framför datorn och letat information och filat på formuleringar. Det blir motioner istället för motion.

Jakten på alla bra idéer har börjat och det gäller att plocka fram sina anteckningsböcker som är fulla med tankar och idéer om förändringar som borde göras. Alla dessa företagsbesök och studiebesök på vårdcentraler och skolor som gett inpiration till motioner, det är nu de ska plockas fram. Det är också nu man inser att man borde skrivit dem när man hade dem färskt i minnet.

En annan aspekt är om allt slit verkligen gör någon skillnad. Vem kommer att läsa mina motioner på allvar mer än utskottspersonalen i berörda utskott? Kanske någon skolelev som skriver ett arbete eller intressegrupp som googlar på en fråga. Det är ju ett välkänt faktum att i stort sett alla motioner avslås, ett mindre känt faktum att få motioner läses.

Å andra sidan är det här min utveckling fortsätter. Jag läser på mer i en fråga, ta kontakt med berört departement för att få veta mer, ringer till myndigheter för att få information och vägledning samt talat med "vanligt folk" om vad de tycker. Det är här jag får min stora kunskapsinhämtning som gör det möjligt för mig att gå vidare i frågan och verkligen påverka. Så visst är det värt allt slit. Det gör ju mig bättre påläst och bättre förberedd.

Jag önskar dock att lokalmedia slutade titta på hur många motioner man skrivit och istället såg till innehållet. När man ska mäta oss politiker är det viktigt att gå på kvalité och inte kvantitet. Att säga många ord i en följd är inget svårt det är att fylla meningen med innehåll som är det kluriga.