Idag är voteringen lite mer speciell än vanligt. Idag röstar vi nämligen om en reformerad grundlag. Det är första "läsningen" och den nyvalda riksdagen efter höstens val kommer sedan att rösta om exakt samma sak en ándra gång för att den nya grundlagen sedan ska börja gälla 1 januari 2011.
Det är vi i KU som har haft hand om detta ärende och jag det känns oerhört kul att ha varit med om detta arbete. Det är ju inte varje år som vi ändrar i våra grundlagar direkt. Senaste gången var 1974.
Det som nu ligger på vårt bord är ett resultat av det arbete som ägde rum främst på 1970-talet då vår nuvarande författning i huvudsak skrevs. EU, internationaliseringen, globaliseringen, individualiseringen och förändringen av de politiska partierna har sedan förändrat världen och Sverige och kräver därmed även en förändring i våra grundlagar.
Det är svårt att på ett kortfattat sätt sammanfatta förslagen, allt känns så viktigt. Men jag ska ändå göra ett försök:
Väljarna får mer att säga till om genom att personvalet särks samtidigt som det blir enklare att möjliggöra kommunala extraval och förstärka och förtydliga möjligheterna till kommunala folkomröstningar.
Vi markerar även EU-medlemskapet som en del av det svenska styrelseskicket. Känns som om Svenska folket äntligen har insett att vi är med i EU och då slår vi även fast det i grundlagen. På samma sätt markerar vi också vårt arbete i andra internationella samfund och forum, samtidigt som vi nu förtydligar, markerar och stärker det lokala och kommunala självstyret med ett eget kapitel med mer fylliga regler. Detta tycker jag är av oerhört stor vikt inte minst med tanke på att jag själv ska vara aktiv i kommunpolitiken framöver=) Egenintresset ljuger aldrig...
Viktigast av allt är kanske ändå att vi möter individualiseringen och möjligheterna att göra ett eget livsval i synen på att se alla människor och att se alla minoriteter och allra tydligast i synen på det yttersta minoritetsskyddet, nämligen vår grundlags skydd för individens fri- och rättigheter.
Förslaget innehåller också reformer som markerar våra domstolars konstitutionella ställning och som tydliggör våra domstolars roll som yttersta garant för att svenska folkets lika fri- och rättigheter värnas.
Uppenbarhetsrekvisitet, begränsningen av domstolarnas möjligheter att underkänna lagars tillämpning i de fall då konsekvenserna strider mot regeringsformens fri- och rättighetskapitel, avskaffas äntligen.
Motivet på denna punkt är tydligt, både i Grundlagsutredningen och i propositionen. Man skriver: ”Här är det av särskild betydelse att grundlagens regler fullt ut får genomslag i rättstillämpningen.” Det är tydligt och det aktiverar i högre grad grundlagens skydd för alla medborgares fri- och rättigheter. Nu är det med andra ord hög tid att alla jurister lär sig Sveriges grundlagar.
Till serien med reformer hör också att makten över domarutnämningarnaflyttas ut från den politiska makten till en mer fristående nämnd. Det stärker i grunden för våra domstolars och våra domares självständighet. Med detta ökar den dömande makten och domstolarnas förutsättningar att självständigt värna grundlagens principer och grundlagens fri- och rättigheter.
En tredje del är att det finns förslag på riksdagens bord om att tydliggöra domstolarnas självständighet med ett eget kapitel. Lagrådets makt och möjligheter att granska lagförslag växer. Vi vet att rättsordningen i en väl fungerande demokrati har en hög legitimitet, och uttrycken för denna legitimitet är viktiga.
Detta riksdagsbeslut är ett första steg i rätt riktning för att värna vår demokrati och männsikors fri- och rättigheter på ett än mer vördnadsfullt sätt. Min förhoppning är sedan att vi kan fortsätta diskussionen om att skapa en författningsdomstol samt att stärka personvalet ytterligare. Men det kommer bli en betydligt senare fråga. Idag kommer jag dock att sitta mycket rak i ryggen och stolt trycka på knappen!
